Reformisternas reformbudget för en ny ekonomisk politik och ett starkare Sverige
➞ Detta är Reformisternas reformbudget för 2019. Här hittar du vår nyaste reformbudget!
Med den här rapporten vill Reformisterna bidra till den ekonomisk-politiska idédebatten både inom Socialdemokraterna och samhället i stort. Här presenteras en konkret plan för hur Sverige kan ta sig an vår tids stora samhällsutmaningar: de växande klyftorna och klimatkrisen. Reformbudgeten visar att vi har råd med en offensiv socialdemokratisk politik. I figuren nedan presenterar vi våra största reformförslag.
Den här reformbudgeten är tänkt som ett tillägg utöver de förslag och prognoser som läggs från regering och opposition. Reformbudgeten är utarbetat mot bakgrund av senast tillgängliga statsbudget, i detta fall vårpropositionen 2019. Reformbudgeten omfattar det ekonomisk-politiska reformprogram som Reformisterna arbetat fram. Ett stort antal politikområden ingår inte i detta. Reformbudgeten kan därför inte jämföras direkt med regeringens och oppositionens höstbudgetförslag inom dessa politikområden. Med andra ord bör detta dokument därmed ej tolkas som ett fullständigt alternativ till regeringens budgetproposition.
Många socialdemokrater och fler med oss ser behov av satsningar inom delar av den offentliga sektorn som försvar, rättsväsende, naturvård, studiebidrag och forskningsanslag med mera de kommande åren. I syfte att tydliggöra att det finns medel till dessa ytterligare satsningar har Reformisterna avsatt ett väsentligt belopp under utgiftsposten övriga satsningar.
Den socialdemokratiska föreningen Reformisterna är övertygade om att reformbudgeten kan vinna brett stöd i befolkningen. Det här är den socialdemokratiska politik Reformisterna skulle vilja se.
Några av de viktigaste punkterna är:
Reformisternas reformbudget innebär att på tre år åtgärdas en stor del av de nedskärningar som skett i välfärden sedan allianstiden. Exempelvis visar reformbudgeten på hur ett pensionslyft på 65 miljarder kan finansieras. Kommuner och landsting får dessutom ytterligare 60 miljarder kronor i direkta bidrag genom utjämningssystemet och 28 miljarder i ökade skatteintäkter från Reformisternas satsningar. Dessutom frigörs ett väsentligt belopp för satsningar utanför Reformisternas reformprogram.
Reformisternas reformbudget har en tydlig fördelningspolitisk profil där låginkomsttagare är de stora vinnarna. Tack vare detta uppskattas reformbudgeten på tre år bidra till att minska de ekonomiska klyftorna med ungefär 10 procent. Därmed är reformbudgeten i linje med rekommendationer från exempelvis OECD och IMF om att inkomstklyftor bör minskas.
Reformisternas reformbudget innebär att statens åtagande för att adressera klimatkrisen kan öka väsentligt. Dels genom radikalt ökade klimatsatsningar och dels genom massiva klimatinvesteringar de kommande 10 åren. De löpande klimatsatsningarna finansieras tack vare reformbudgetens fördelningspolitiska profil av de som släpper ut mest och dessutom har ett större ekonomiskt utrymme att bidra till en grön omställning.
Reformisternas reformbudget bygger på ett moderniserat finanspolitiskt ramverk som likt kommuner och regioner tillåter staten att särskilja drifts- och investeringsbudget. Idag tvingas politiken till ekonomiskt och samhälleligt skadliga prioriteringar mellan välfärdens kostnader och nödvändiga investeringar. Separationen gör det också tydligt att Reformisternas reformbudget inte finansierar driftskostnader såsom välfärdssatsningar och pensionshöjningar med upplånade pengar.
Reformisternas reformbudget innebär en ansvarsfull finanspolitik. Reformbudgeten har ett sammanlagt underskott på 2% för långsiktig finansiering av investeringarna i investeringsbudgeten. Det ger god marginal till gränsen inom EU:s Stabilitets- och tillväxtpakt och håller den offentliga sektorns skuld nära skuldankaret på 35% av BNP. Det gör att reformbudgeten skulle stabilisera svensk ekonomi genom att ha en gynnsam påverkan på inflation, statsräntor och kronkurs. Reformbudgeten bidrar samtidigt till att stabilisera svensk ekonomi genom att ha en gynnsam påverkan på inflation, statsräntor och kronkurs.
I figuren nedan presenterar vi våra största finansieringsreformer.