7 Metodbegränsningar och antaganden
Vi är en socialdemokratisk förening helt driven av ideellt arbete. Denna reformbudget har tagits fram av föreningsmedlemmar på deras fritid. I arbetet har vi ej haft tillgång till ett Finansdepartement eller ens Riksdagens utredningstjänst. Till nästa år är vårt mål att reformbudgeten ska bli ännu bättre och vi uppmanar alla sympatisörer som vill bidra till detta arbete att kontakta oss.
Inkomster och utgifter från de reformer som föreslås samt prognoser för statsskuld, gini-koefficient med mera har inte tagits fram med Regeringskansliets särskilda modelleringsverktyg (t ex FASIT). Istället har en prioriteringsordning fastställts. Där det funnits utredningar, promemorior, departementsskrivelser eller rapporter från Regeringskansliet, dess utredare, myndigheter eller riksdagens utredningstjänst har resultat från dessa använts. I andra fall har Reformisterna använt rapporter från erkända experter och/eller organisationer. Utöver detta har egna beräkningar gjorts utifrån offentlig statistik tillgänglig från berörda myndigheter. Ofta har en kombination av dessa tre metoder brukats för att säkerställa rimligheten i uppskattade kostnader och intäkter. Alla kostnader/intäkter från reformer är uppskattade utifrån 2018/19 och har inte räknats upp med förväntad BNP eller skattebastillväxt. Det gör att uppskattningarna för år 1 är mer säkra än uppskattningarna för år 3. En försiktighetsprincip har använts för att säkerställa att uppskattningarna år tre inte ligger i överkant.
Ekonomiska prognoser är alla tagna från den Ekonomiska Vårpropositionen 2019 eftersom detta var de senaste siffrorna tillgängliga under framtagandet av denna produkt. De uppdaterade prognoserna kommer bland annat beröra BNP och det prognostiserade finansiella sparandet. Eventuella sänkningar i prognoserna går att hantera genom att antingen öka andelen lånefinansierade investeringar inom ramen för EU:s underskottsregler alternativt revidera budgeten som helhet.
Reformisterna har inte haft tillgång till en detaljerad beskrivning av vilka utgiftsposter och/eller andelar i procent av utgiftsposter som regeringens investeringsbudget består av (120 miljarder). Efter att ha gått igenom anslagskoder har 103 miljarder identifierats. Detta är inte helt korrekt. Nästa år är målet att använda mer detaljerad information direkt från Finansdepartementet.