Argumentationsstöd för Reformisternas motioner till partikongressen 2025
➞ Ladda hem argumentationsstödet som PDF
Motion: Nytt finanspolitiskt ramverk
Huvudargumentet för motionen: Sverige har en av Europas lägsta statsskulder, samtidigt som vi har ett skriande behov av offentliga investeringar, inte minst för att klara av klimatomställningen. Både med det nuvarande finanspolitiska ramverket och det som partierna nyligen kom överens om måste alla statens utgifter finansieras med skatter, avgifter eller nedskärningar, vilket ställer investeringar för framtiden mot dagens välfärd. Det håller tillbaka storskaliga infrastrukturinvesteringar. Med klimatkrisen inför dörren, stora hål i svensk välfärd och stora beslutade men ännu ofinansierade försvarsutgifter måste vi öka statens möjlighet att lånefinansiera investeringar. Motionen kräver att Socialdemokraterna omförhandlar ramverket och lånefinansierar infrastrukturinvesteringar genom att tillåta att staten går med underskott.
Vanliga motargument och hur de kan bemötas:
Argument: Det är avgörande att ha goda statsfinanser med goda marginaler för att kunna bemöta oförutsedda kriser. Med Trump i Vita huset och med Putins krig i Ukraina är det viktigare än någonsin att vi har marginaler att hantera kriser. Ett underskott i statens finanser vore rakt av farligt för Sverige.
Svar: Sverige har en växande investeringsskuld och det gör oss svagare som land. Sverige har stora investeringsbehov. Den bilden delas av LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, Klimatpolitiska Rådet, Jämlikhetskommissionen, Finansdepartementets långtidsutredning och flera ledande ekonomer och forskare. Dessa aktörer har därför pekat på behovet av att gå längre än ett balansmål och tillåta lånefinansiering av till exempel infrastruktur och klimatinvesteringar, vilket skulle innebära att de offentliga finanserna under en tid får gå med underskott. Vår förmåga att hantera kriser nu och i framtiden påverkar mer av om dessa grundläggande samhällspelare fungerar än om vi har lägst, näst lägst eller tredje lägst statsskuld i Europa.
Argument: Det vore oansvarigt att driva på för ett underskottsmål, högerpartierna kommer att använda det till att sänka skatterna och urholka vår välfärd.
Svar: SD-regeringen har i 3 av 3 budgetar brutit mot dagens överskottsmål för att finansiera skattesänkningar. Risken är stor att de kommer göra samma sak med det nya balansmålet. Att avstå från att under ordnade former tillåta lån öronmärkta till infrastrukturinvesteringar är det bara socialdemokrater som förlorar på.
Argument: Att övergå till balansmål frigör stora pengar till investeringar i Sverige. Det går dessutom att lånefinansiera investeringar på samma sätt som vi gjorde med Öresundsbron. Vi kan lösa det utan att skuldsätta kommande generationer.
Svar: Övergången till balansmål är långt från att möta de investeringsbehov som finns och står i vägen för att nödvändiga investeringar ska bli av. Att “gömma” lån i statliga affärsverk har varit möjligt länge och visat sig otillräcklig för att möta de investeringsbehov som Sverige står inför. Avgifterna har dessutom en tendens att bli väldigt höga vilket drabbar låginkomsttagare mest och gör att infrastrukturen inte används lika mycket som den skulle kunna användas.
Argument: Folkhemmet byggdes utan lånade pengar. Vi Socialdemokrater har alltid varit försiktiga med statens finanser.
Svar: Att ta ansvar för statens finanser handlar också om att våga investera i Sverige. I mitten av 1800-talet lånefinansierade Sverige bygget av de första stambanorna. Dessa används fortfarande 160 år senare. Sex generationer har kunnat använda dessa för transporter och fått del av det välstånd järnvägen skapar. Under de socialdemokratiska rekordåren från början på 50-talet till dess att Torbjörn Fälldin tog över 1976 ökade svensk statsskuld i genomsnitt med lite över 7% varje år. Det kan jämföras med utvecklingen sedan 1997 när överskottsmålet skapades. Sedan dess har statsskulden i genomsnitt minskat med lite under 1% varje år.
Motion: Ett nytt skattesystem
Huvudargumentet för motionen: Svenska skatter har de senaste två decennierna sjunkit dramatiskt. Mest för de som tjänar mest, har högst kapitalinkomster och störst förmögenhet. Skatteuttaget är idag i Sverige på den lägsta nivån sedan 70-talet och det märks i välfärden. Ska vi kunna finansiera socialdemokratiska reformer behöver vi bli konkreta om våra lösningar på Sveriges stora skatteorättvisor. Motionen kräver att socialdemokraterna talar ur skägget och presenterar konkreta skatteförslag för att finansiera våra välfärdsreformer.
Vanliga motargument och hur de kan bemötas:
Argument: Ingen skulle rösta på skattehöjningar - särskilt inte fastighetsskatt. S förlorade valet 2006 på fastighetsskatten. Går vi till val på något sådant så förlorar vi.
Svar: Reformer vinner val men utan förslag på skatteområdet blir det inga reformer. Folk är redo att rösta för skattehöjningar om man är tydlig med vad man vill använda pengarna till. Högerpartierna har dessutom kampanjat mot “socialdemokraternas fastighetsskatt” även om partiet gjort allt i sin makt för att distansera sig från frågan. Det vore bättre att presentera ett eget väl avvägt förslag på hur vi vill att framtidens skatter ska se ut, inklusive fastighetsskatten, och försvara det med vilka reformer det skulle finansiera.
Argument: Skatterna är redan rekordhöga i Sverige och svenska folket går till val på plånboksfrågor. Vi kommer aldrig vinna med ett budskap om att saker kommer att bli dyrare.
Svar: Alternativet till att ta fram svar på vilka skatter vi vill justera är att gå till val på skattesänkningar eller ingenting. Svenska skatter är låga jämfört med jämförbara europeiska länder. Norge, Finland, Danmark har alla högre skatter än Sverige och många europeiska länder har betydligt rättvisare beskattning på riktigt rika människor. Vi måste kunna vara ärliga med hur vi vill finansiera de reformer som vi Socialdemokrater vill genomföra. Annars förlorar vi trovärdighet och riskerar att reformerna inte blir av.
Argument: Socialdemokraterna driver ju redan en offensiv politik i skattefrågan - det ni driver finns redan eller behövs inte.
Svar: Socialdemokraterna har i val efter val undvikit att prata om skatter. Det har gjort oss öppna för attacker från höger som tolkat otydligheten som bevis för en dold skattechock. Det har också gjort oss öppna för attacker från vänster då vi saknat den finansiering som krävs för en ambitiös reformagenda. Vårt viktigaste löfte om en beredskapsskatt har ännu inte tagit konkret form. Samtidigt har högern sänkt skatten för de som tjänat allra mest.
Motion: Stärkt statlig finansiering av välfärden
Huvudargumentet för motionen: Staten betalar en allt mindre del av skolan, sjukvården, äldreomsorgen i vårt land. Det sätter stor press på välfärden och har lett till stora skillnader i både kommunalskatt och välfärdskvalitet mellan olika kommuner. Socialdemokraterna behöver gå till val på ett så kraftfullt permanent tillskott av pengar till välfärden att ingen kan beskriva det som duttande i kanterna eller maskerade nedskärningar. Det ska märkas på riktigt för alla skolbarn, alla med hemtjänst och alla som besöker sjukvården när Socialdemokraterna tar över regeringsmakten.
Vanliga motargument och hur de kan bemötas:
Argument: Det är dumt att sätta ett siffersatt mål om välfärdstillskott på kongressen. Det är rimligare att sätta en hög ambitionsnivå men bestämma siffrorna utifrån läge.
Svar: Välfärden i Sverige går på knäna och regeringens tillskott till välfärden är uppenbart otillräckliga. Men inte ens tillskotten i Socialdemokraternas skuggbudgetar klarar av att återställa välfärdens finansiering till den nivå som rådde när vi förlorade regeringsmakten 2022. Vi borde kunna enas om en bottenplatta för välfärden som återställer samma nivå som före kostnadskrisen - utöver det kan man sedan diskutera vad som är rimliga nivåer. Socialdemokraterna behöver gå till val på ett kraftfullt permanent tillskott av pengar till svensk välfärd och kongressen är helt rätt plats att bestämma storleksordningen på den summa det handlar om.
Argument: Men Socialdemokraterna driver ju redan på för att statsbidragen ska räknas upp varje år (indexeras).
Svar: Socialdemokraterna driver att de generella statsbidragen ska räknas upp varje år. Det är en stor och viktig positionsförflyttning. Nästan 40 procent av statsbidragen är däremot idag riktade och skulle inte enligt Socialdemokraternas nya position räknas upp. Ska vi på riktigt säkra en stabil bottenplatta för Sveriges kommuner och komma bort från “tomma” satsningar behöver dessa också räknas upp årligen.
Argument: 1% av BNP mer i statsbidrag jämfört med 2023 är ju väldigt mycket pengar. Omkring 60 miljarder kronor. Det kommer tränga undan alla andra satsningar vi vill göra.
Svar: Vi har råd med välfärden om vi är villiga att prata finansiering. Det är ingen utopi motionen handlar om utan det motsvarar den nivå av statlig välfärdsfinansiering som gällde under pandemin. Som parti kan vi inte gå till val bara på att bibehålla välfärden, vi behöver ha en ambition om att välfärden faktiskt ska förbättras.
Motion: En rättvis klimatomställning som gör det som krävs och fungerar i hela landet
Huvudargumentet för motionen: Motionen yrkar på tre reformer för en rättvis och kraftfull klimatomställning: att införa en statlig investeringsbank, att införa ett stoppdatum för fossila bränslen till 2040, samt att ställa om till ett hållbart skogsbruk med större klimatnytta. Om vi ska klara klimatomställningen så måste vi mobilisera mer kapital till investeringar som minskar utsläppen, snabba på utfasningen av de fossila bränslena, och ställa om det svenska skogsbruket så att det skapar både mer klimat- och miljönytta och lönsamhet för markägarna.
Vanliga motargument och hur de kan bemötas:
Argument: Fossila bränslen omfattas redan av EU:s utsläppshandel. Det behövs inget stoppdatum för fossila bränslen till 2040 eftersom EU:s utsläppshandel innebär att de fossila utsläppsrätterna kommer ta slut 2040.
Svar: Förslaget är inte på något sätt oförenligt med EU:s utsläppshandelssystem och har utretts i en statlig utredning. Det stämmer att med den fortsatta utfasningen kommer inga utsläppsrätter att finnas tillgängliga efter år 2039. Men det omfattar inte alla utsläpp, exempelvis jordbruket och avfall. Sverige har dessutom klimatmål som är skarpare än EU och ska nå klimatneutralitet 2045, 5 år tidigare än EU. Därför krävs det skarpare kompletterande styrmedel som täcker alla sektorer, vilket också förordas av en statlig utredning.
Argument: Förslaget är inte förenligt med EU:s utsläppshandelssystem.
Svar: Det stämmer inte. Den statliga utredning som tillsattes av S och M och som utrett förslaget om ett stoppdatum 2040 identifierar inga sådana konflikter. Utredningen föreslog efter en samlad avvägning att utfasningsåret för fossila bränslen i Sverige borde vara 2040. Det skulle säkra att vi når det långsiktiga målet om klimatneutralitet 2045 och Sveriges nationella etappmål till 2040.
Argument: Vi har beslutat att nyförsäljning av fossildrivna bilar ska upphöra 2035 i EU, så det kommer att finnas bilar kvar i omlopp som behöver kunna köras på bensin. Detta förslag skulle göra det omöjligt att köra bensinbil efter 2040 och det vore inte rimligt för de bilägarna.
Svar: De bilar som finns kvar på våra gator efter 2035 med en fossildriven motor kommer fortsatt att kunna köras på andra icke-fossila bränslen, som hållbara biobränslen. Därför finns inte någon grund för oro för att ett stoppdatum för fossila bränslen år 2040 skulle innebära att bilar med förbränningsmotor inte skulle kunna köras till 2050. Detsamma gäller för den nya förordningen om utsläppskrav för tunga fordon på EU-nivå.
Motion: En statlig investeringsbank
Huvudargumentet för motionen: Samhället måste mobilisera mer offentligt och privat kapital till de många investeringar som behövs i både klimatomställningen och bostadsbyggandet, och se till att de enorma mängder kapital som finns , inte minst i finanssektorn, faktiskt investeras i samhällsnyttiga projekt där de behövs som mest. Därför behöver Sverige en statlig investeringsbank, för att kunna mobilisera mer privat och offentligt kapital till nödvändiga investeringar för att hantera klimatomställningen och bostadskrisen: bygga hyresrätter med rimliga hyror, energieffektivisera villor och flerbostadshus, och etablera nya, fossilfria industrier.
Vanliga motargument och hur de kan bemötas:
Argument: Skulle inte en statlig investeringsbank tränga ut privat kapital och konkurrera med privatägda aktörer, och på så sätt snedvrida konkurrensen på finansmarknaden?
Svar: Investeringsbanken ska inte finansiera sådana projekt och verksamheter som den privata marknaden redan idag kanaliserar tillräckligt med kapital till. Risken för utträngning bedöms därför vara liten. Tvärtom kompletterar stat och privat sektor varandra genom att kunna dela risk och till exempel vardera stå för finansiering under olika skeden i en projekts livstid. Det finns en positiv signaleffekt för näringslivet i att staten tar de första riskfyllda investeringarna som gör det lättare för privata aktörer att våga ta nästa steg och delta i projekten.
Argument: Skulle inte en statlig investeringsbank ge privata affärsbanker en subvention, och på så sätt göda bankernas övervinster?
Svar: Nej, det stämmer inte. Istället skulle investeringsbanken kanalisera privat kapital till samhällsnyttiga investeringar som kommer alla till del och sänka de offentliga kostnaderna, exempelvis genom billigare hållbara bostäder. En statlig investeringsbank skulle tvärtom sätta press på privata affärsbankers verksamhet. Till skillnad från Riksgälden eller EKN som ger kreditgarantier till privata banker, så skulle vinsterna från investeringarna återföras till investeringsbanken.
Argument: Varför behövs en svensk investeringsbank när det finns både en europeisk (EIB) och nordisk (NIB) investeringsbank?
Svar: Den nordiska investeringsbanken är både för liten och kan ta alldeles för låg risk för att räcka till för de projekt som behöver finansiering. De lån som ges per projekt är små och går till projekt med relativt låg risk. Även EIB, som tar högre risk än NIB och är en mycket större aktör, kan inte trots sin storlek leverera den volym av kapital till Sverige som krävs. Detta är ett välkänt förhållande och därför har både EU-kommissionen och EIB uppmanat alla europeiska länder att inrätta statliga investeringsbanker som kan samfinansiera inhemska investeringar tillsammans med EIB och på så sätt få loss tillräckligt med kapital, inte minst till klimatomställningen.
Argument: Räcker inte systemet med statliga kreditgarantier genom Riksgälden?
Svar: Nej, Riksgäldens garantier avser bara att garantera privata långivares kreditrisker (alltså en statlig försäkring) vid utlåning till gröna ändamål. Riksgälden ger inte lånefinansiering till investeringar. Det är viktigt och bra men räcker inte till för att finansiera alla de stora investeringar som behöver göras. Det krävs både mer pengar och mer kapacitet att ta risk. Det kan en statlig investeringsbank åstadkomma genom att till exempel tillskjuta ägarkapital för att göra samhällsekonomiskt lönsamma projekt möjliga.
Motion: En moderniserad svensk skogspolitik
Huvudargumentet för motionen: Svenskt skogsbruk idag är såväl biologiskt, klimatmässigt och ekonomiskt ohållbart. Den svenska skogsindustrin har byggt fast sig i ett beroende av billigt virke för produktion av lågförädlad pappermassa i bulk. Detta leder till ett ohållbart stort uttag av virke ur den svenska skogen vilket äventyrar den biologiska mångfalden och skogens roll som kolsänka. Dessutom gör det att svenska skogsägare får väldigt dåligt betalt för sitt virke. För att lösa upp knutarna i den infekterade skogsdebatten pekar motionen på vägar som samtidigt gynnar biologisk mångfald, skogens roll i klimatomställningen och som kolsänka, och förbättrar ekonomin för skogsägare. Om skogsbruket fokuserade på att ta ut större träd som fått växa längre gynnas både kolsänka, biologisk mångfald och skogsägares ekonomi då sågtimmer ger bättre betalt än massaved. Sågtimmer kan dessutom användas för långlivade produkter med högre förädlingsvärde vilket både bidrar till den svenska kolsänkan och gör att mer vinster, arbetstillfällen och skattekraft stannar i Sverige. För att inte biologisk mångfald och ekonomi ska ställas mot varandra föreslår vi ett system där skogsägare får ersättning för det kol som lagras in i deras skogar.
Vanliga motargument och hur de kan bemötas:
Argument: Vi behöver ett aktivt skogsbruk, all skog kan inte göras om till naturreservat.
Svar: Vi föreslår inte att vi ska sluta bruka skogen, men att vi ska sänka avverkningen en aning och ställa om till mer långlivade produkter så att klimatnyttan, den ekonomiska avkastningen och naturen stärks. Vägen framåt är inte gårdagens hyggesbruk eller att göra all skog till naturreservat, utan att gå framåt med ett mer skonsamt skogsbruk med längre omloppstider i hela skogssektorn. På så sätt så får vi också ett mer ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk, och lägre kostnader för naturvård. Uttaget ur den svenska skogen (avverkning plus träd som dör av andra orsaker) är nu större än tillväxten i Götaland och Svealand. Detta är givetvis inte hållbart på längre sikt. Redan nu är skog i avverkningsbar ålder en bristvara i stora delar av Sverige. Genom att ställa om till ett mer hållbart skogsbruk med fokus på högre avverkningsålder, sågtimmer istället för massaved och mer långlivade produkter så kan vi få ett aktivt skogsbruk som är hållbart på sikt, som inte ställer ekonomi och biologisk mångfald mot varandra och som tar tillvara skogens viktiga roll i att binda kol. Sveaskog och flera andra svenska skogsbolag arbetar nu i denna riktning.
Argument: Vi måste bruka skogen maximalt för att klara klimatomställningen.
Svar: Vetenskapen är idag i princip enig om att den levande skogen genererar mycket större klimatnytta genom att få stå och lagra kol, och genom att få leva vidare genom exempelvis byggnation i trä som fortsätter binda kol under lång tid. Skogsbolagen pratar ofta om en ersättningseffekt, substitutionseffekt där skogens biomassa (timmer, grenar, osv) används för att ersätta fossila produkter som plast, fossila bränslen och betong, vilket skulle skapa en klimatnytta. Men ersättningseffekten är mycket lägre än skogens egen kolinlagringsförmåga. Det visar breda forskningssammanställningar från de senaste åren. För att lösa problemet med fossila utsläpp så får vi inte bygga in oss i andra ohållbara lösningar som bygger på ett alldeles för högt uttag ur den svenska skogen. Majoriteten av all skog som avverkas idag bränns upp och släppts ut som koldioxid inom ett par år. Istället för att göra pappersmassa av vår skog vill vi främja en omställning av industrin till långlivade produkter. Det skulle göra att vi kan sänka avverkningsnivåerna och öka kolinlagringen i skogen, och också få en ännu högre ersättningseffekt med mer byggande i trä istället.
Argument: Ung skog växer snabbt och lagrar mer kol än gammal skog.
Svar: Nej, unga träd växer visserligen snabbare, procentuellt sett, men om man tittar på den faktiska mängd kol som binds in varje år så binder uppvuxna skogar mer kol varje år än unga skogar. Så småningom kommer skogen att bli så gammal att lika mycket kol försvinner genom nedbrytning av död ved som binds in i växande träd, men det är på många sekels sikt och i skogar som är mycket ädre än den skog vi har i det svenska skogsbruket där få träd är äldre än hundra år.
Argument: Att gå mot mer hyggesfritt bruk kommer innebära stora intäktsbortfall och slå undan benen för den svenska skogsindustrin, jobb och tillväxt i Sverige.
Svar: Tvärtom så har andra länder med mindre intensiv avverkning fler arbetstillfällen, bättre avkastning för markägare och högre lönsamhet i skogsindustrin. Tysk skogsnäring avverkar ungefär lika mycket som Sverige men har 2-3 gånger fler anställda än den svenska och motsvarande ökade skatteinkomster. Antalet jobb i den svenska skogssektorn har istället minskat de senaste 20 åren, mycket på grund av digitalisering och automatisering. Svenska markägare har bland den lägsta avkastningen i Europa. Förädlingsvärdet i den tyska skogsindustrin är 1,75-2,7 gånger högre än i den svenska skogsnäringskedjan, beroende på vilken del av värdekedjan man jämför. Det är tydligt att ett annat mer skonsamt skogsbruk med lägre avverkningsnivåer och längre omloppstider, som istället satsar på mer högförädlade produkter för byggande i trä, istället skulle kunna bli en ekonomisk och jobbmässig injektion för svensk landsbygd, skapa mer skatteintäkter och samtidigt ge en ökad klimat- och miljönytta. Naturligtvis innebär den en strukturomvandling för den svenska skogsindustrin, precis som andra industrier nu går igenom och som vårt parti stöttar som del av klassisk socialdemokratisk industripolitik. Därför föreslår vi en ny skogsvårdslag som ger tydliga förutsättningar för en sådan omställning, ersättning för kolinlagring för att ge bättre ekonomiska förutsättningar för skogsindustrins omställning för ökad klimatnytta, och att statliga Sveaskog får ekonomiska förutsättningar att utveckla nya metoder för hyggesfritt skogsbruk och ha lägre avkastning under en övergångsperiod för att säkra den svenska kolsänkan.
Källhänvisning: Den svenska skogsnäringen måste vända blickarna mot Tyskland - Altinget - Allt om politik: altinget.se