55 teser för en reformering av Socialdemokraternas ekonomiska politik
Samhällsutvecklingen går åt fel håll
1. Den ekonomiska politiken är och har alltid varit det viktigaste politiska verktyget för Socialdemokraterna att bygga det jämlika samhället.
2. Socialdemokraternas mål om “full sysselsättning” och “ett jämlikt samhälle grundat på alla människors lika värde och lika rätt” kräver en ekonomisk politik som skapar och fördelar det ekonomiska välståndet rättvist.
3. Men, sedan 1990-talet har varken finanspolitiken eller skattepolitiken varit inriktade på full sysselsättning eller jämn ekonomisk fördelning.
4. Det har lett till en situation där svensk välfärd är underfinansierad, svensk infrastruktur är i stort renoveringsbehov och svenska utsläpp av växthusgaser är för höga.
5. Finanspolitiken har heller inte skapat tillräckligt utrymme att hantera akuta samhällsproblem, såsom klimatkris, bostadsbrist, kriminalitet, krig i Europa, pandemier, migrationsströmmar eller inflationschocker.
6. Problemen Sverige står inför är stora och oförmågan som land att hantera dessa problem utmanar på sikt grunderna i vår samhällsordning.
7. Precis som i många andra länder har den här samhällsutvecklingen sammanfallit med en historisk försvagning av stödet för Socialdemokraterna och för socialdemokratins inflytande på det offentliga samtalet.
8. Samtidigt har högerextrema politiska krafter stärkt sina positioner och är idag med och styr Sverige.
Finansieringsbehoven är stora
9. Det kommande decenniet kännetecknas av stora kostnadsökningar när infrastruktur ska rustas upp, välfärden ta hand om fler äldre, försvarsåtagandena öka och satsningar för att få ned utsläppen av växthusgaser sjösättas.
10. Dagens Arenas finanspolitiska utredning uppskattar kostnaden för att möta investeringsbehoven för bland annat väg- och järnväg, vatten- och avloppsnät och elförsörjning till mellan 26-116 miljarder per år, beroende på andelen offentlig medfinansiering.
11. Vad gäller välfärden bedömer LO att de årliga statsbidragen till kommuner och regioner redan år 2028 behöver vara 34 miljarder kronor högre än vad som hittills är beslutat - bara för att behålla välfärden på 2023 års kvalitetsnivå.
12. Samtidigt har försvarsberedningen beslutat om, men ännu inte helt finansierat, en upprustning av försvaret som på sikt uppgår till över 40 miljarder per år.
13. Därtill är det uppenbart att det kommer krävas resurser om klimatomställningen ska genomföras, gängkriminaliteten krossas samt kostnadskrisen och segregationen bekämpas.
Den socialdemokratiska reformagendan kommer kosta pengar
14. Socialdemokraternas partistyrelse har tillsatt elva arbetsgrupper vars arbete ska ligga till grund för partiets politik och riktning för Sverige för 2030-talet.
15. Arbetsgrupperna har presenterat gedigna nulägesanalyser över Sveriges problem och över 200 reformförslag för att åtgärda dessa.
16. Få av arbetsgruppernas förslag innehåller finansiering och vid en närmare analys av de förslag som publicerats externt kan ungefär hälften av dessa beskrivas som att de kommer kosta statsbudgeten pengar.
17. Tretton av arbetsgruppernas reformförslag går att med vissa antaganden uppskatta kostnaden för.
18. Tolv av arbetsgruppernas reformförslag bedöms, försiktigt räknat, sammanlagt kosta över 20 miljarder per år att genomföra.
19. Det handlar om ökad avgiftsfrihet för förskola och fritids, fri kollektivtrafik för barn och unga, tusen nya ledare i utsatta områden, gratis inträden till museum på helger, elbilsstöd riktad till vanligt folk, slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter, kontor för arbetsförmedling i varje kommun, fler yrkeslärare, gymnasialt basår, samhällsplikt jämte värnplikten för unga, nattöppna polisstationer och högkostnadsskydd i tandvården.
20. Det trettonde förslaget, att dubblera infrastrukturbudgeten, närmar sig hundramiljardersklassen.
21. Även om bara en bråkdel av de 200 förslagen skulle bli verklighet är det uppenbart att pengar kommer att behövas om de samhällsproblem som de socialdemokratiska arbetsgrupperna pekar ut ska kunna mötas med konkreta reformer.
22. Socialdemokraternas förmåga att uppfylla förväntningarna som skapades när arbetsgrupperna tillsattes, att staka ut “en ny riktning som bygger på rättvisa, respekt och gemensamt ansvar – som tar Sverige in i 2030-talet”, är alltså avhängig förmågan att finansiera reformer.
Det så kallade “reformutrymmet” är ett luftslott
23. Nästa mandatperiod kommer de ekonomiska vindarna sannolikt att vända och Konjunkturinstitutet spår ett stort så kallat reformutrymme på i genomsnitt 32,5 miljarder kronor per år, sammanlagt 130 miljarder för åren 2026-2029.
24. Det så kallade reformutrymmet används för att beskriva utrymmet för varaktiga budgetsatsningar en regering kan göra utan att behöva presentera hur dessa ska finansieras.
25. Reformutrymmet är således på ytan en attraktiv källa för en regering, oavsett färg, att finansiera sina reformer.
26. Under ytan i Kojunkturinstutets prognos döljer sig dock ett isberg som bör oroa varje socialdemokratisk samhällsbyggare.
27. Reformutrymmet är ett luftslott byggt på nedskärningar i välfärden, i samhällsservice och i stödet till familjer och arbetslösa.
28. Omkring hälften av det kommande reformutrymmet kommer nämligen från att pengarna till välfärden, såsom skola, vård och omsorg, inte räknas upp.
29. Resten uppstår genom försämringar i svensk statlig samhällsservice såsom försäkringskassa, arbetsförmedling samt stöd till svenska familjer då bland annat barnbidraget står still samtidigt som allt annat annat blir dyrare.
30. Välfärdssatsningar som finansieras av reformutrymmet blir därför i praktiken ingen satsning utan innebär i bästa fall att situationen inte blir sämre.
31. Andra reformer som finansieras av reformutrymmet, såsom Tidöpartiernas skattesänkningar, innebär därför i praktiken nedskärningar i välfärden, och är ingen framkomlig väg för socialdemokratin att lösa samhällsproblemen.
32. Konjunkturinstitutet har i höstens prognos av reformutrymmet därtill redan räknat in de omkring 25 miljarder i varaktiga budgetsatsningar som frigörs vid övergången från överskottsmål till balansmål för de offentliga finanserna.
33. Det tillskottet är i storleksordningen mindre än de satsningar på försvar och rättsväsende som budgeterats för nästa mandatperiod men som i övrigt saknar finansiering.
34. Övergången från överskottsmål till balansmål är, om än ett nödvändigt steg i rätt riktning, uppenbart otillräckligt ens för att täcka upp beslutade men ännu ofinansierade utgifter som finns i statsbudgeten för nästa mandatperiod.
35. Utrymmet för att genomföra långsiktiga reformer utan att presentera ny finansiering är under kommande mandatperiod sammanfattningsvis mycket begränsat.
Våra socialdemokratiska skuggbudgetar saknar långsiktiga svar på hur reformer ska finansieras
36. De skuggbudgetar som vi socialdemokrater presenterar varje år i opposition syftar till att visa på vår alternativa vision för den ekonomiska politiken för Sverige.
37. En djupare analys av Socialdemokraternas senaste skuggbudgetar visar dock på att dessa till stora delar saknar långsiktig finansiering av föreslagna reformer.
38. Den utlovade beredskapsskatten har för varje skuggbudget blivit allt mer otydlig till innehållet och för det större löftet att höja skatten på kapitalinkomster saknas fortfarande konkreta förslag.
39. Tvärtom har Socialdemokraterna i den senaste skuggbudgeten accepterat sänkt skatt på arbetsfria kapitalinkomster, om än i lägre utsträckning än Tidöpartierna.
40. En majoritet av finansieringen, ungefär 80% i Socialdemokraternas två senaste skuggbudgetar, kommer antingen från tillfälliga skatter, såsom den på bankernas övervinster, omprioriteringar av existerande budgetposter eller att man säger nej till delar av Tidöpartiernas skattesänkningar, finansierade av det ökända reformutrymmet.
41. Sammanlagt kan endast omkring en femtedel av finansieringen i Socialdemokraternas skuggbudgetar beskrivas som permanent, långsiktig och något som går utöver det som föreslås av Tidöpartierna.
42. Även om detta hittills fått Socialdemokraternas skuggbudgetar att gå ihop enskilda år är det uppenbart att det inte är en hållbar strategi inför att vi själva ska axla regeringsmakten 2026 och genomföra meningsfulla samhällsförändringar.
S-kongressen behöver ta ställning för en ny modern socialdemokratisk ekonomisk politik
43. Den socialdemokratiska reformagendan måste vara lika ambitiös som de utmaningar vi står inför.
44. För att den socialdemokratiska förnyelsen ska bli trovärdig krävs dock tydliga besked om hur reformerna ska finansieras.
45. Tydliga besked om finansiering saknas hittills från partiledningen, men de finns i den socialdemokratiska rörelsen.
46. Inför kongressen har partiföreningar, arbetarekommuner och partidistrikt presenterat en rad förslag på hur socialdemokratiska reformer ska kunna finansieras.
47. Det handlar bland annat om att omförhandla det finanspolitiska ramverket så att nödvändiga infrastruktursatsningar kan lånefinansieras genom underskott i statens finanser.
48. Lånefinansierade infrastruktursatsningar var en viktig byggsten i det svenska folkhemmets uppbyggnad och möjliggjorde satsningar, inte minst på järnväg, bostäder och utbyggd energiinfrastruktur, som människor som bor i vårt land åtnjuter frukterna av än idag.
49. Förslagen handlar också om att skapa en grön statlig investeringsbank för att kunna ge ut förmånliga lån till bostadsbyggande och de svenska företagens och hushållens klimatomställning.
50. Det handlar sist men inte minst om att öka statens skatteintäkter genom att höja skatten för dem med stora förmögenheter, inklusive mark- och fastighetstillgångar, lågt beskattade kapitalinkomster, stora arv, och tiotusentals kronor i RUT-avdrag.
51. Medan infrastruktursatsningar passar väl för lånefinansiering, så är det rimligt att reformer för en stärkt välfärd, såsom fler och bättre betalda lärare, undersköterskor, socialsekreterare, barnskötare, sjuksköterskor och läkare, betalas direkt med skattemedel.
52. Om S-kongressen ska ta beslut om en seriös reformagenda för att bemöta samhällsproblemen behöver kongressen också ta tydlig ställning till hur reformagendan ska finansieras.
53. Även om det ekonomiska utgångsläget är dystert och tidöpartiernas agerande har fördjupat den krypande ekonomiska kris som vårt land nu genomgår, så finns möjligheten för socialdemokratin att vända samhällsutvecklingen med en ny ekonomisk politik.
54. Socialdemokratin är den enda politiska kraft som kan bygga ett land redo att ta sig an ett 2030-tal med krig i vår omvärld, klimatkris och en växande grov kriminalitet och segregation.
55. För att det ska vara möjligt krävs en ny ekonomisk politik som visar att vi har råd med framtiden.