Sverige består av 290 kommuner och 20 regioner där förutsättningar att leverera välfärd och service varierar kraftigt. Det finns stora skillnader vad gäller allt från demografi och geografi till skattekraft. Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner att tillhandahålla välfärdstjänster. Enligt SKL behövs 24 miljarder tillföras till kommunerna 2022 för att kunna upprätthålla välfärden.¹

Reformisterna gör bedömningen att det inte räcker att endast upprätthålla nuvarande nivå i välfärden utan att medel också behövs för att den ska utvecklas och förbättras.
Förutom skillnaderna i kvalitet är även skillnaderna i nivån på kommunala och regionala skatter orimligt stora. Utjämning behövs för att kompensera för strukturella olikheter mellan kommuner och regioner och skillnader i skatt. Kommunalskatt bör enbart reflektera skillnader i service, effektivitet och avgiftsnivå. Så är inte fallet idag.
Förutom den föreslagna ökningen av statens inbetalningar i det kommunala utjämningssystemet kommer den föreslagna höjningen av pensioner, försörjningsstöd, sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning dessutom att leda till högre skatteintäkter för kommunsektorn. Dessa intäkter kan tack vare deras fördelningspolitiska struktur förväntas ha en utjämnande effekt på kommunernas skatteinkomster.
Reformisterna föreslår att tillföra utjämningssystemet mellan kommuner och regioner 50 miljarder kronor år 1 och 60 miljarder kronor fr.o.m. år 2. Utöver detta innebär de reformer Reformisterna föreslår ökade skatteintäkter för kommunerna och regionerna på ca 28 miljarder kronor.

---

¹⁸ https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-547-9.pdf?issuusl=ignore