En förstärkning av de gröna investeringarna är ett nödvändigt första steg för att öka omställningstakten. Men det finns också ett tydligt behov av ytterligare reformer.
För det första behövs fler riktade ekonomiska och regulativa styrmedel för att minska de territoriella utsläppen i snabbare takt, i synnerhet för transportsektor, industri och jordbruk. Reformisterna föreslår också upprättande av sektorsvisa mål för utfasning av utsläpp, inklusive slutdatum för användning av fossila bränslen.
Troligen kommer det även finnas ett behov av att subventionera utbyggnad och användning av CCS-teknik (Carbon Capture and Storage, teknik för koldioxidavskiljning och lagring). CCS och Bio-CCS (där tekniken nyttjas på biobränsleeldade utsläppskällor, vilket ger negativa utsläpp) förväntas nödvändiga för att ta hand om utsläpp från svårhanterliga sektorer, som cementtillverkning, samt för att generera de negativa utsläpp som sannolikt krävs för att klara Parisavtalets målsättningar.⁶

Ytterligare analys behövs för att besluta om vilka specifika styrmedel som bör användas. En ökad omställningstakt inom transportsektorn bör emellertid prioriteras i närtid. Styrmedlen bör också utformas på ett sådant sätt att de stimulerar till industriell utveckling inom landet.
Mot denna bakgrund föreslår Reformisterna att 6 miljarder tillförs år 1, 11 miljarder år 2 och 16 miljarder år 3. Dessa medel läggs till utöver redan avsatta medel för exempelvis klimatklivet. Medlen tillförs genom öronmärkta, gröna skatter (se förslagen om att införa en klimatvärnskatt samt en grön arvs- och gåvoskatt) som tillgodoser att kostnaderna för omställningen framför allt belastar de delar av befolkningen som har störst ekonomiskt utrymme och generellt sett också står för de största utsläppen. Under kommande 10 år behöver väsentligt ytterligare medel tillföras. Bedömningen är dock att det kommer ta tid att få till stånd ett system som kan fördela medel på ett kostnadseffektivt vis.
För att lyckas med omställningen räcker det emellertid inte att fokusera på territoriella utsläpp och utveckling av grön teknik. Det krävs ett helhetsgrepp som tillgodoser att de utsläpp som svensk ekonomi genererar som helhet verkligen pressas ner mot noll.
För det första finns ett behov av skärpt reglering av investeringar. I likhet med Klimatpolitiska rådet föreslås därför bl.a. förändrad lagstiftning som möjliggör prövning av investeringar i nya anläggningar och infrastruktur gentemot klimatmålen.⁷

Lagstiftningen bör gälla alla verksamheter som kan försvåra möjligheterna för Sverige att uppnå de nationella klimatmålen – även verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel.
Vi ser också ett behov av kompletterande styrmedel för att ta itu med Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och driva ekonomin som helhet i mer cirkulär riktning. Bl.a. behöver dagens territoriella klimatmål kompletteras med motsvarande etappmål för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, som också inkluderar utsläpp från internationella transporter och importerade varor.

---

⁶Johnsson, Filip och Kjärstad, Jan, Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige – Behov av forskning och demonstration, Chalmers Tekniska Högskola, 2019
⁷Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2019, mars 2019