Sverige har i grund och botten goda förutsättningar att klara en grön omställning. Vi är ett rikt land med stort tekniskt kunnande och omfattande förnybara energiresurser. De stora utmaningarna handlar bland annat om att ställa om transportsektor och industri. Och det stora problemet idag är, som påpekats i inledningen, att omställningstakten är alldeles för låg. Dagens politik är otillräcklig för att klara klimatmålen – ett problem som belysts i en rad rapporter från Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet. ³

För att driva på omställningen föreslår Reformisterna därför ett paket av reformer som bland annat omfattar kraftigt stärkta gröna investeringar, nya ekonomiska styrmedel, skärpta regelverk för att strypa klimatskadliga investeringar, samt nya mål och åtgärder för att gå mot en mer hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi.

Vårt centrala förslag är en statlig investeringsbank efter Europeiska Investeringsbankens (EIB) och den tyska federala investeringsbanken Kreditanstalt für Wiederaufbaus (KFW) modell. EIB har utvecklat lån och garantier som enligt statsstödsreglerna är godkända för bruk i Sverige. Banken kan utformas enligt en fond-i-fond-struktur, vilket möjliggör för institutionella investerare som pensionsfonder att investera i projekt.⁴ Förslaget ligger också i linje med policyrekommendationer från EU och OECD.

Investeringsbankens främsta syfte är att mobilisera privat kapital och tillgodose aktörer med billigt och tålmodigt kapital. Investeringsbanken får kapital från staten som används som säkerhet för lån på den internationella kapitalmarknaden. I nedanstående förslag är bankens hävstångseffekt x10. Det betyder att banken får låna upp 10 kronor för varje krona i säkerhet (det vill säga, för varje krona i eget kapital).

I tabell 3 presenteras bedömt investeringsbehov och lämplighet för finansiering via investeringsbank eller statlig upplåning genom Riksgälden. Investeringsbehoven är utöver redan fastställda infrastruktur- och finansieringsplaner. Exempelvis får järnvägen 500 miljarder kronor över en tioårsperiod att investera utöver de medel som återfinns i Trafikverkets nationella plan.

Det specificerade investeringsbehovet i budgeten är 3 732 miljarder kronor över de kommande 10 åren. Det totala investeringsbehovet, när samtliga sektorer specificerats, är förmodligen i storleksklassen 4 000 miljarder på tio år. Av detta kapital bedöms investeringsbanken lämpligen finansiera 3 143 miljarder kronor. Resterande 560 miljarder kronor i investeringar bör lånas upp genom Riksgälden. Detta eftersom svenska myndigheter fortsatt förutsätts låna genom Riksgälden. Av 3 743 miljarder kronor har 1 203 miljarder kategoriserats till gröna investeringar, 32% av det totala utlånade kapitalet.

Den genomsnittliga årliga påverkan på statsbudgetens investeringsbudget under 10 år bedöms vara 87,43 miljarder kronor. Eftersom det kommer ta tid att etablera investeringsbanken och genomföra nya infrastruktursatsningar görs bedömningen att investeringsbudgeten bör öka till 20 miljarder år 1, 30 miljarder år 2 och 40 miljarder år 3. Därefter kommer investeringsbudgeten öka i takt med efterfrågan. För att etablera själva investeringsbanken har 200 miljoner kronor avsatts ur investeringsbudgeten år 1, 500 miljoner kronor år 2 och 250 miljoner kronor år 3. På sikt förväntas investeringsbanken bli inkomstbringande.

Totalt investeringsbehov över 10 år: 3723 miljarder

³Naturvårdsverket, Begränsad klimatpåverkan – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen, Rapport 6859, januari 2019 samt Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2019, mars 2019
⁴För mer information om hur en sådan struktur kan se ut, se sid 416 i SOU 2017:115 Att främja gröna obligationer.
⁵Uppskattat investeringsbehov och lämplighet för finansiering via investeringsbank eller statlig upplåning genom Riksgälden. Period på 10 år.