5.8 Utred och inför en grön arvs- och gåvoskatt

Arvs- och gåvoskatter är vanliga runt om i världen och finns i flera av Sveriges grannländer, bland annat Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Grundtanken bakom skatt på arv förenar den socialdemokratiska och liberala synen på rättvisa: att var och en ska födas lika in i samhället. Att gåvor och arv jämställs i detta hänseende är nödvändigt för att skatten inte ska gå att kringgå.

Sverige hade fram till januari 2005 en arvs- och gåvoskatt. Det fanns legitima problem med den tidigare arvsskatten som bör åtgärdas. Samtidigt finns starka skäl för ett återinförande. De ekonomiska klyftorna behöver minska. Dessutom har samhället idag ett tryckande ansvar för den jord vi lämnar till våra barn och barnbarn. Det är rimligt att nyttja en del av de värden som byggts upp av gångna decenniers utsläpp till att finansiera de löpande kostnader som krävs för klimatomställningen. Argumenten är likartade som för en klimatvärnskatt. De som genererat mest utsläpp betalar generellt sett mest. Och de som har minst marginal att bekosta omställningen betalar generellt sett minst.

Därför föreslår Reformisterna en återinförd, grön arvs- och gåvoskatt, där intäkterna öronmärks för grön omställning. Liknande förslag har bland annat lyfts av Tysklands Advisory Council on Global Change⁴². För att ta itu med de problem som fanns med den tidigare svenska arvs- och gåvoskatten utreds utformningen före införandet. En grön arvs- och gåvoskatt uppskattas leda till en långsiktig inkomstförstärkning på 7,8 miljarder kronor. Intäkterna öronmärks tillsammans med intäkterna för klimatvärnskatten för klimatsatsningarna under avsnittet Ekonomiska och regulativa styrmedel för klimatmålsuppfyllelse.