5.7 Inför en klimatvärnskatt
Värnskatter i olika former har funnits runt om i Europa för att finansiera försvarssatsningar. I Sverige infördes värnskatten på 90-talet som ett led i saneringen av de offentliga finanserna. Värnskatten är planerad att avskaffas från och med år 2020. Idag finns ett starkt behov av att minska de ekonomiska klyftorna. Samtidigt står Sverige inför en klimatkris med ett akut behov av att minska utsläppen och finansiera introduktionen av ny, grön teknik.
Den översta inkomstdecilen i Sverige genererar genom sin konsumtion i genomsnitt 3–5 gånger högre utsläpp än den lägsta inkomstdecilen.41 En klimatvärnskatt hanterar därför flera problem på samma gång. Den bidrar till att dämpa utsläppen där utsläppen är som störst och följer därför logiken i “förorenaren betalar”-principen. Den bidrar samtidigt till att minska de ekonomiska klyftorna. Och den tillgodoser att de löpande kostnaderna för klimatomställningen inte läggs på dem som idag saknar ekonomiska marginaler.
Klimatvärnskatten förväntas inbringa 6 miljarder kronor. Intäkterna öronmärks tillsammans med intäkterna från den gröna arvs- och gåvoskatten för klimatsatsningarna under avsnittet Ekonomiska och regulativa styrmedel för klimatmålsuppfyllelse.
41 Andersson et al, Low-carbon lifestyles and subjective well-being: An analysis of Swedish households, Ecological Economis, 2014; Nilsson et al, Consumption-Based Carbon Accounting of Swedish and Stockholm Households, KTH, 2013; samt Nässén et al, Explaining the Variation in Greenhouse Gas Emissions Between Households Socioeconomic, Motivational, and Physical Factors, Journal of Industrial Ecology, 2014