5.1 Höjda och enhetliga kapitalinkomstskatter

De senaste 25 åren har hushållens kapitalinkomster ökat kraftigt: från några procent till omkring 15 procent av hushållens totala disponibla inkomster 2016. Trots kapitalinkomsternas kraftiga ökning jämfört med andra inkomstslag har kapitalskatternas andel av skatteintäkterna varit relativt stabil. Kapitalinkomsterna dominerar bland de med absolut högst inkomster, vilket bidrar till den ökade ojämlikheten.

I en internationell jämförelse sticker Sverige ut som ett av de länder med snedast fördelning mellan skatt på arbete och skatt på kapital. Det senaste decenniet har förändringar i 3:12-reglerna dessutom förenklat för personer med hög inkomst att minska sina skatteinbetalningar genom att ta ut pengar som inkomst av kapital istället för arbete.

I 1991 års skattereform var ambitionen att olika typer av kapitalinkomster och förmögenheter skulle beskattas enhetligt och likformigt. Sedan dess har dock ambitionen om likformighet helt kommit av sig. Reformisterna bedömer därför att en harmonisering av kapitalskatterna vid 30 procent är rimligt för att öka jämlikheten i samhället och finansiera de reformer som behövs för att skapa ett rättvist och hållbart Sverige.

Reformisternas reformbudget har tagit fasta på de kapitalskatteförändringar där utredningar eller andra uppskattningar av effekt redan finns. Där ingår bland annat en skärpning av 3:12-reglerna och en höjning av den effektiva skattesatsen på ISK- och kapitalförsäkringskonton. Över treårsperioden sker en gradvis höjning av dessa och övriga nedsatta skattesatser. Målet är att höjningen av statens kapitalskatteinkomster ska uppgå till 5 miljarder kronor första året, 10 miljarder andra året och 15 miljarder tredje året. Det är möjligt att ytterligare förändringar kan krävas efter treårsperioden för att nå upp till målet om en harmoniserad kapitalinkomstskatt.