Reformisternas Reformbudget innebär en kraftig förstärkning av de disponibla inkomsterna för låginkomsttagare, till stor del genom stärkta pensioner, barnbidrag, sänkt skatt genom röd skatteväxling och ett påbörjat återupprättande av trygghetssystemen. Förstärkningen finansieras framför allt av höjda skatter på förmögenheter, kapital och ägande för dem med högst inkomster. I figuren nedan anges hur budgetförslaget förväntas påverka den disponibla inkomsten ⁸⁰ för inkomstdecil 1-10, där Reformisternas momsförändring också dragits av eftersom detta påverkar hushållens levnadsstandard. Den uppskattade förändringen redovisas i kronor och procent av den disponibla inkomsten.

Reformbudgeten skulle minska inkomstklyftorna i samhället märkbart. Gini-koefficienten för disponibel inkomst inklusive inkomster från kapitalvinster uppskattas minska med omkring 15 procent jämfört med idag. År 2018 var gini-koefficienten 0.311. Förutsatt att inkomstklyftorna inte växer ytterligare skulle detta minska gini-koefficienten till 0.266, en nivå som senast rådde under 2005, d.v.s. innan regeringen Reinfeldt tillträdde. Minskningen motsvarar cirka 40 procent av vad som krävs för att nå den nivå på jämlikhet som rådde före 90-talskrisen.

Beräkningarna av rättviseavdragets och det höjda barnbidragets fördelningseffekter har gjorts av Riksdagens utredningstjänst. ⁸¹ Övriga beräkningar av Reformbudgetens fördelningseffekter är ungefärliga och baseras på data från Statistiska centralbyrån, Pensionsmyndigheten, Budgetpropositionen 2021 och utredningen "Friare hyressättning och likformig bostadsbeskattning" av Finanspolitiska rådet. Resultatet bör ses som en indikation på Reformbudgetens fördelningseffekter. Beräkningarna är statiska och tar inte hänsyn till mer indirekta och långsiktiga effekter. Exempelvis kan man förvänta sig att de samhällsnyttiga investeringar och satsningar på offentlig välfärd som Reformbudgeten möjliggör på sikt minskar den ekonomiska ojämlikheten. Dessutom kan kostnadsbilden för hushållen förändras, exempelvis genom förändrat ränteläge och en förändrad bostadsmarknad.

⁸⁰SCB Hushållens disponibla årsinkomst per konsumtionsenhet.
⁸¹Riksdagens Utredningstjänst (2020) Dnr: 2020:1160.