6.3​ Effekter på statsskulden

Samlat representerar Reformisternas Reformbudget ett förnuftsbaserat och ansvarsfullt användande av möjligheterna inom det moderniserade finanspolitiska ramverk som här föreslås.

Liksom Budgetpropositionen för 2021 går Reformisternas driftsbudget år 1 med underskott. Detta underskott hämtas sedan hem år 2 och 3 i linje med det balansmål Reformisterna föreslår för statens välfärdsutgifter. Samtidigt innebär lånefinansieringen av investeringar i investeringsbudgeten att statsbudgeten som helhet landar i en långsiktig upplåning omkring 2 procent av BNP per år. Det ger gott utrymme till EU:s gränser för totalt underskott på 3 procent av BNP om EU:s finansiella ramverk skulle börja gälla igen.

Samlat innebär denna upplåning att den offentliga sektorns bruttoupplåning planar ut på omkring 45 procent av BNP över en treårsperiod. En bruttoupplåning på den nivån är fortfarande mycket låg med europeiska mått mätt och ger gott utrymme för ytterligare ökade investeringsambitioner utan att Sveriges statsfinansiella soliditet hotas.

Över treårsperioden beräknas Reformbudgeten bidra mycket positivt till BNP-utvecklingen i Sverige. Detta gör att statsskuldens minskning kan förväntas bli kraftigare än beräknat. Av försiktighetsskäl har dock den prognostiserade BNP-utvecklingen använts utan Reformisternas satsningar.