Vi har råd! En reformistisk nystart för Sverige
➞ Ladda ner reformbudgeten som PDF
Med den här rapporten vill Reformisterna bidra till den ekonomisk-politiska idédebatten om Sveriges väg efter coronakrisen. Här presenteras en konkret plan för att föra Sverige ur krisen och samtidigt ta sig an de stora utmaningar som fanns redan före pandemin: de växande klyftorna och klimatkrisen. Reformbudgeten visar att vi har råd med en offensiv socialdemokratisk politik.
Reformbudgeten är tänkt som ett tillägg utöver de förslag som lades fram av Regeringen i Budgetpropositionen för 2021. Reformbudgeten omfattar endast det ekonomisk-politiska reformprogram som Reformisterna arbetat fram och har inte som ambition att täcka in alla utgiftsområden som Regeringens budgetproposition omfattar.
Slutresultatet ska ses som ett försök att rensa statsbudgeten från uppenbara inslag som går på tvärs med socialdemokratisk politik samtidigt som socialdemokratiska reformförslag från Reformisternas Reformprogram konkretiseras och uttrycks i reda pengar. Resultatet blir ett renodlat socialdemokratiskt budgetalternativ.
Den socialdemokratiska föreningen Reformisterna är övertygade om att Reformbudgeten kan vinna brett stöd i befolkningen. Det här är den socialdemokratiska politik Reformisterna skulle vilja se.
Några av de viktigaste punkterna är:
Reformisternas Reformbudget innebär att på tre år åtgärdas en stor del av de nedskärningar som skett i välfärden sedan allianstiden. Kommuner och regioner får långsiktiga tillskott på 30 miljarder kronor i direkta bidrag genom utjämningssystemet och 54 miljarder i ökade skatteintäkter från Reformisternas satsningar redan första året. Utöver det tillkommer en generell indexering av statsbidrag till kommuner och regioner. Den ökade sysselsättningen i offentlig sektor sänker arbetslösheten rejält och höjer välfärdens kvalitet väsentligt.
Reformisternas Reformbudget har en tydligt progressiv fördelningspolitisk profil där låginkomsttagare är de stora vinnarna. Tack vare detta uppskattas Reformbudgeten på tre år bidra till att minska de ekonomiska klyftorna i landet med ungefär 15 procent. Bland annat visar Reformbudgeten hur ett omfattande pensionslyft på 35 miljarder kan finansieras, a-kassa och sjukersättning permanent stärkas samt barnbidragen höjas. Dessa åtgärder i kombination med en röd skatteväxling där jobbskatteavdrag ersätts av ett rättviseavdrag innebär att Reformbudgeten är helt i linje med rekommendationer från exempelvis OECD och IMF om att inkomstklyftorna bör minskas för att stärka folkhälsa, produktivitet, välfärdsutveckling och själva demokratin.
Reformisternas Reformbudget innebär att statens åtagande för att adressera klimatkrisen ökar väsentligt. Dels genom radikalt ökade klimatsatsningar, dels genom massiva klimatinvesteringar de kommande 10 åren. De löpande klimatsatsningarna finansieras av dem som släpper ut mest och har störst ekonomiskt utrymme tack vare Reformbudgetens fördelningspolitiska profil.
Reformisternas Reformbudget bygger på ett moderniserat finanspolitiskt ramverk som likt kommuner och regioner tillåter staten att särskilja drifts- och investeringsbudget. Idag tvingas politiken till ekonomiskt och samhälleligt skadliga prioriteringar mellan välfärdens kostnader och nödvändiga investeringar. Separationen gör det också tydligt att Reformisternas Reformbudget inte finansierar långsiktiga driftskostnader såsom välfärdssatsningar och pensionshöjningar med lånade pengar.
Reformisternas Reformbudget innebär en ansvarsfull finanspolitik. Reformbudgeten har efter den initiala krisfasen en sammanlagd långsiktig upplåning på 2% av BNP för finansiering av investeringarna i investeringsbudgeten. Det ger god marginal till gränsen inom EU:s Stabilitets- och tillväxtpakt samt håller den offentliga sektorns bruttoupplåning stabil som andel av BNP och långt under det nuvarande europeiska ramverkets rekommenderade gräns. Reformbudgetens expansiva finanspolitik skulle stabilisera svensk ekonomi genom att ha en gynnsam påverkan på inflationen nu när penningpolitikens möjligheter är uttömda.
Nyckeltal från reformbudgeten
(Miljarder, kronor) | År 1 | År 2 | År 3 |
Driftbudget | -32 | 12 | 84 |
Summa reformer | 240 | 258 | 271 |
Summa finansiering | 209 | 270 | 355 |
Investeringsbudget | -144 | -153 | -166 |
Varav nya satsningar | 26 | 38 | 50 |
Summa satsningar utöver BP21 | 222 | 252 | 294 |
Offentlig upplåning på årsbasis | -212 | -176 | -118 |
Offentliga sektorns bruttoupplåning som andel av BNP | 44,48% | 45,60% | 45,58% |