6.5 Effekter på penningpolitiken

Redan i inledningen till den ekonomiska kris som utvecklas i coronapandemins spår ligger Riksbankens styrränta på historiskt låga noll procent. Det innebär att finanspolitiken måste axla huvudrollen för att få svensk ekonomi på ett spår som resulterar i tillväxt, full sysselsättning och en kraftfull klimatpolitik. Liksom konstaterats av de flesta ekonomiska bedömare har coronakrisen skapat ett negativt tryck på både inflation och styrräntor runtom i världen.

Dagens nollränta riskerar långsiktigt att cementera den höga privata skuldsättningsgraden i Sverige, vilken utgör en stor risk för den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. Det är något som Riksbanken ständigt återkommer till i sina rapporter. Den privata skuldsättningen i Sverige är direkt kopplad till avvecklingen av den sociala bostadspolitiken och den till och med minskade offentliga upplåningen. Om den offentliga skuldsättningen istället får öka via en statligt garanterad investeringsbank, som finansierar reala investeringar istället för en bostadsbubbla, kan denna däremot agera som ett substitut för ökad privat skuldsättning. I en sådan situation kan den privata skuldsättningen minska utan att vare sig den offentliga skulden ökar eller att den ekonomiska tillväxten mattas av.