6. VÄLFÄRDS- OCH REGIONALPOLITIK FÖR TRYGGHET OCH RÄTTVISA
De ekonomiska klyftorna mellan Sveriges olika delar är idag oacceptabelt stora. En majoritet av kommunerna och regionerna har en akut ekonomisk situation som i längden betyder att en stor del av Sveriges befolkning inte får den välfärd de har rätt till och förtjänar. Samtidigt hamnar skattemedel som vinster hos privata storföretag istället för att gå till välfärden. Denna ojämlikhet utgör inget mindre än ett allvarligt hot med själva det demokratiska styrelseskicket i landet.
Kommuner och regioner flaggar idag för att den ekonomiska situationen är kritisk och har redan börjat genomföra stora nedskärningar i välfärden. Undersköterskor, lärare, sjuksköterskor, barnskötare, läkare och andra som utgör stommen i välfärdssystemet larmar om att situationen är ohållbar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) menar att 43 miljarder kommer att fattas 2023 bara för att nuvarande välfärdsnivå ska upprätthållas. Reformisterna menar att ett upprätthållande inte räcker, utan att nivån måste höjas.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att rejäla tillskott sker till landets kommuner och regioner genom en kraftig ökning av den statliga finansieringen av kommunala och regionala välfärdsåtaganden.
Att statsbidragen till kommuner och regioner indexeras för att undvika en långsiktig urholkning av den statliga delfinansieringen av kommunala och regionala välfärdsåtaganden.
Sverige består av 290 kommuner och 21 landsting/regioner där förutsättningar att leverera välfärd och service varierar kraftigt. Det finns stora skillnader vad gäller allt från demografi och geografi till skattekraft. Det kommunala utjämningssystemet ska kompensera för dessa strukturella olikheter mellan kommuner. Skillnader i kommunalskatt ska därför enbart reflektera skillnader i service, effektivitet och avgiftsnivå. Så är inte fallet idag. Idag betalar en arbetstagare i Solna och Österåker drygt 17 % kommunalskatt jämfört med nästan 24 % i Dorotea och Vännäs.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att konkreta politiska förslag tas fram och genomförs för utjämning av de systematiska skillnaderna mellan skattesatserna i landets kommuner och regioner.
För socialdemokratin är goda och likvärdiga villkor för medborgare, organisationer och företag i hela landet en given målsättning. Enskilda kommuner är sällan rätt nivå att inrikta sig på vad gäller arbetsmarknadsutveckling och välfärd. När det gäller arbetsmarknaden och välfärden behövs ett tydligt fokus både på den statliga och den regionala nivån.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att fokus läggs på arbetsmarknadsregioner vid all statlig och regional samhällsplanering. Detta inkluderar en ambitiös utbyggnad av kollektivtrafiken såsom snabbjärnväg i landet.
Att möjligheten till gradvis avskrivning av studieskulder införs för den som flyttar till glesbygdskommun.
Marknadiseringen av svensk välfärd är både osolidarisk, oetisk och ineffektiv. Konsekvenserna syns i skattemedel som går till välfärdsföretagens vinster istället för livsviktig välfärd, upphandlingar som prioriterar konkurrens- och marknadstillgång framför medborgarnas välfärdsbehov, enorma lobbymaskinerier som styr mot särintresset istället för allmänintresset och styrsystem som hamnat långt från de värden i form av solidaritet och likvärdighet som välfärden syftar till att upprätthålla. Sverige behöver en ny, socialdemokratisk, välfärdsmodell och första steget dit är att avmarknadisera välfärden.
VI MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att det tydliggörs att avtalsfrågor för välfärdstjänster inte faller under EU:s konkurrens- och statsstödsregler.
Att vinstuttagen ur välfärden stoppas. Den skattefinansierade välfärden ska uteslutande utföras i icke-vinstsyftande driftsformer, det vill säga offentliga och idéburna.
Att det inte ska vara möjligt att blanda offentligt och privat finansiering i välfärdsverksamheter i form av tilläggstjänster eller förmånligare köregler
Att regler antas för att öka transparensen kring välfärdslobbyismen
Att det antas ett mål kring fördelningen mellan offentlig och idéburen drift i välfärden samt en strategi för hur det ska uppnås.
Att ett brett arbete inleds med att ta fram förvaltningspolitiska förslag för styrning av välfärden med fokus på välfärdens ändamål såsom de uttrycks i välfärdslagarna.
Ett uttryck för det djupnande svenska klassamhället är den ojämlika tandhälsan. Var tionde svensk uppsöker inte tandvård av ekonomiska skäl. Att tandvården inte ingår i den allmänna sjukvårdsförsäkring som det offentliga ställt ut för resten av människokroppen är en akut brist i den svenska välfärden som bör åtgärdas, dels för att bekämpa ojämlikhet, dels för att stärka folkhälsan.
VI MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att det skyndsamt utreds och införs en reform som integrerar tandvård för samtliga åldersgrupper i det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet.
Privatisering av samhällsviktig infrastruktur och verksamhet undergräver både den reella kvaliteten och likvärdigheten i de tjänster som medborgarna nyttjar. Bolagiseringarnas och privatiseringarnas utlovade vinster i form av bättre priser och service har uteblivit samtidigt som samhället tappat verktyg för att genom gemensamt ägande och planering uppnå allmännyttiga målsättningar.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att all samhällsviktig infrastruktur ägs och planeras gemensamt. Som konkreta exempel bör järnvägsunderhåll, post och apoteksverksamhet återförstatligas och på ett bättre sätt drivas utifrån hela landets behov.
Socialförsäkringar har försvagats kraftigt de senaste decennierna. Det är en starkt bidragande orsak till ökad ekonomisk otrygghet och i värsta fall fattigdom i Sverige. Allt större löntagargrupper hamnar också över taken i försäkringarna och tvingas till dyra privata försäkringslösningar för att upprätthålla sitt inkomstskydd. Socialförsäkringarna bör därför tydligt förstärkas och den ekonomiska tryggheten öka även för studerande och barnfamiljer.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att ett rejält barnbidragslyft genomförs.
Att studiebidragen höjs för studerande på gymnasienivå samt högskola och universitet.
Att arbetslöshetsförsäkringen förstärks genom bland annat en höjning av a-kassans tak och golv.
Att sjuk- och aktivitetsersättningen höjs samt att sjukpenningen förstärks.
Att belopp i socialförsäkringarna och andra statliga transfereringssystem indexeras för att undvika en långsiktig urholkning av deras värde och att inkomstbortfallsprincipen upprätthålls.
Att en sjukpenningsamnesti ges alla som nekats sjukpenning på grund av Försäkringskassans regleringsbrev för 2015. Reglerna bör dessutom förändras från och med amnestin för att säkra tillförlitliga och rättvisa bedömningar av sökande.
Sammanfattning:
Utjämna de systematiska skillnaderna mellan skattesatserna i landets kommuner och regioner.
Kraftigt öka den statliga finansieringsgraden av kommunala och regionala välfärdsåtaganden och indexera statsbidragen.
Ta bort möjligheten att blanda privat och offentlig finansiering i välfärden samt anta regler för att öka transparensen kring välfärdsföretagens lobbyism.
Ta fram förvaltningspolitiska förslag på en styrning av välfärden med fokus på välfärdens ändamål samt en strategi för fördelningen mellan offentligt och idéburet utförd välfärd
Tydliggöra att välfärden inte faller under EU:s konkurrenssregler och stoppa vinstdriften i den skattefinansierade välfärden.
Integrera tandvård för samtliga åldersgrupper i det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet
Äg och planera all samhällsviktig infrastruktur gemensamt, såsom järnvägsunderhåll, apoteksverksamhet och postservice.
Lägg fokus på arbetsmarknadsregioner vid statlig och regional samhällsplanering.
Inför möjligheten till gradvis avskrivning av studieskulder för den som flyttar till glesbygdskommun.
Inför ett rejält barnbidragslyft samt höj studiebidragen för gymnasie och universitet- och högskolestudenter.
Förstärk arbetslöshetsförsäkringen, sjukpenningen och höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen och indexera belopp inom socialförsäkrings- och transfereringssystemen.
Ge en sjukpenningsamnesti till alla som av försäkringskassan nekats sjukpenning på grund av ikraftträdandet av regleringsbrevet för 2015 samt genomför förändringar så problemet inte återuppstår.