1. FINANSPOLITISKT RAMVERK FÖR JOBB, VÄLFÄRD OCH EN GRÖN NY GIV
Sverige har ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Hela den offentliga sektorns finanser ska visa överskott över konjunkturcykeln. Utgiftstak fastställs och blir lag. Kommuner och landsting är ålagda hårda krav på budgetbalans. Penningpolitiken är helt inriktad på en stabil inflationstakt.
Varken finans- eller penningpolitik är inriktade på full sysselsättning, jämn ekonomisk fördelning eller ger tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhällsproblem, såsom klimatomställning, bostadsbrist eller migrationsströmmar.
Den offentliga ekonomins driftskostnader ska givetvis finansieras fullt ut med skatte- och andra intäkter av offentlig verksamhet. Viktiga investeringar som krävs för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar kan till stora delar lånefinansieras. Därutöver behövs tillgången till billigt och långsiktigt kapital förbättras för att öka investeringarna i ekonomin. Det långsiktiga målet för staten skall inte vara att bygga upp en finansiell förmögenhet, utan att bygga upp reala offentliga värden inom exempelvis infrastruktur, välfärd, hållbara produktionssystem, bostäder samt natur- och kulturvärden.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att överskottsmålet för statens finanser överges.
Att det finanspolitiska ramverket byggs på en separation mellan en investeringsbudget där lånefinansiering tillåts och en driftsbudget där ett balansmål över konjunkturcykeln styr.
Att skuldankaret justeras med hänvisning till de stora globala förändringarna under 2020-talet.
Att offentlig infrastrukturupplåning ökas och en statlig investeringsbank etableras för att tillhandahålla billigt och långsiktigt kapital för storskaliga offentliga och privata investeringar på följande områden:
Nybyggnation och upprustning av bostäder
Järnväg och annan infrastruktur för kollektivtrafik
Klimatneutral elproduktion som ersätter den kärnkraft som fasas ut
Utbyggt nationellt elnät och starkare förbindelser till det europeiska elnätet
Produktion och distribution av biodrivmedel
Infrastruktur för koldioxidavskiljning och lagring (Bio-CCS/CCS)
Infrastruktur för elfordon
Det penningpolitiska ramverket måste samspela med det finanspolitiska. Dagens penningpolitiska ramverk tjänar främst som garant för bankers lönsamhet i ett ohållbart finansiellt system. För att återföra penningväsendet till att tjäna vanligt folk krävs genomgripande reformer.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att Riksbanken inför e-kronan vilket möjliggör att svenska medborgare kan erhålla lön, betala räkningar och spara i ett nytt av Riksbanken upprätthållet elektroniskt betalningssystem. Medborgare ska kunna sköta en privatekonomi helt utan kontakt med en annan bank.
Att övriga banker skall behandlas som andra företag och stå för sina egna affärsrisker. Detta borde på marknadsmässiga villkor innebära att de tvingas hålla betydligt mer eget kapital i sina balansräkningar än idag för att anförtros inlåning från allmänheten. Alla garantier för bankers verksamhet bör under kontrollerade former avvecklas.
Att Konkurrensverket får tydligare direktiv och ökade resurser för att granska konkurrensen inom den finansiella sektorn.
Att ett finansmarknadsråd med internationellt ledande forskare, fria från särintressen, bör inrättas under regeringen för att stödja arbetet med att återigen reglera den finansiella sektorn med det allmännas bästa för ögonen.
I och med det svenska medlemskapet i EU-samarbetet tas viktiga politiska beslut i Bryssel. Sedan lång tid tillbaka finns ett gemensamt EU-ramverk för både underskott och statsskuld. Reformisterna anser att Sverige ska verka på EU-nivå för en mer effektiv och rättvis ekonomisk politik.
Vi menar att Socialdemokraterna ska driva:
Att Sverige ska verka inom den Europeiska unionen för införande av gemensam beskattning av finansiella transaktioner.
Att Sverige verkar för att Europeiska unionens regelverk gör skillnad på drift och investeringar när offentliga underskott beräknas.
Att Sverige verkar för att kraven skärps på EU-länder med stora bytesbalansöverskott att stimulera sina ekonomier.
Att Sverige verkar för att beräkningar av offentlig skuldsättning i medlemsländer ska utgå från nettoskuld/nettoförmögenhet.
Att Sverige verkar för att ett skuldankare införs inom EU:s Stabilitetspakt.
Sammanfattning:
Ersätt överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket med en separation mellan en investeringsbudget där lånefinansiering tillåts och en driftsbudget där ett balansmål över konjunkturcykeln styr.
Att skuldankaret justeras med hänvisning till de stora globala förändringarna under 2020-talet.
Etablera en statlig investeringsbank för finansiering av omställning, grön nyindustrialisering och nybyggnation.
Tillsätt ett finansmarknadsråd under regeringen parallellt med en kraftig resurstillförsel till Konkurrensverket för granskning av konkurrensen inom den finansiella sektorn.
Tvinga bankerna hålla mer eget kapital i sina balansräkningar i enlighet med Riksbankens befintliga förslag om krav på ökad bruttosoliditet och ställa krav på likviditetsbuffertar i relevanta valutor.
Uppdra åt Riksbanken att införa e-krona.
Avveckla under kontrollerade former alla offentliga garantier för bankers verksamhet.
Verka för en mer rättvis och effektiv ekonomisk politik inom EU genom förändrade underskotts- och investeringsregler, ett skuldankare och gemensam skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå.