4. SOCIAL BOSTADSPOLITIK FÖR JOBB OCH BOSTAD FÖR ALLA
Sverige hade en gång en mycket framgångsrik social bostadspolitik med starka kommunala allmännyttiga bostadsföretag som centralt inslag. Utgångspunkten för den under decennier förda politiken var att bostaden både är en medborgerlig rättighet och en avgörande tillgång i samhällsekonomin. God och jämlik tillgång till klimatneutrala bostäder i olika upplåtelseformer är avgörande för såväl jämlikheten, jämställdheten, människors livskvalitet och sysselsättningen som för samhällsekonomins funktionssätt.
Efter borttagande av statligt finansiellt stöd till nyproduktion av bostäder och omreglering av allmännyttan är finansieringen av Sveriges bostadssektor på vissa sätt numera en av den industrialiserade världens mest marknadsliberala. Samtidigt är den starkt reglerad av komplex lagstiftning och kännetecknas inte minst av decentraliserat, kommunalt ansvar för markanvändning. Kombinationen av motstridiga logiker har lett till ett kroniskt underskott på bostäder både i förhållande till medborgarnas behov och betalningsvilja, problem som nu förvärras med högre energipriser, ränteläge och hyreshöjningar.
Bank- och fastighetssektorernas maktkoncentration till ett fåtal stora bolag, tillsammans med det kommunala planmonopolet, dominerar och stryper utbudet av bostäder. Ständigt stigande kostnader både för mark och byggande vältras över på de boende. Vinstmarginalerna i bank-, fastighetsförvaltnings- och delar av byggsektorn är, eller har fram till nyligen varit, mycket höga. Marknaden klarar inte av att möta människors bostadsbehov. Därmed uppnås inte heller riksdagens bostadspolitiska mål. En bostadssektor med större konkurrens, bättre reglering av marknaden och med större inslag av offentligt byggande och fastighetsförvaltning kommer att generera fler bostäder till lägre kostnad.
4.1 Stimulera kommunalt bostadsbyggande
Det är socialdemokratins uppgift att stå upp för den gamla insikten att bostadssektorn måste regleras kraftfullt för att bryta med marknadens inneboende, för samhället destruktiva, krafter. Den sociala bostadspolitikens mest bärande element, det allmännyttiga bostadsföretaget, behöver åter drivas med just allmännytta som överordnad målsättning, varför lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag bör reformeras.
Till stora delar verkar även dessa destruktiva krafter i och genom enskilda kommuners samhällsplanering. Den syns i oviljan eller oförmågan att leva upp till den i lag reglerade skyldigheten att planera för medborgarnas bostadsförsörjning. Staten bör premiera kommuner som fullföljer sina åtaganden inom planeringskedjan med en byggbonus och genom att statliga infrastrukturinvesteringar kopplas till kommunala åtaganden om bostadsbyggande.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag reformeras så att de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen återigen ges möjlighet att upprätthålla samhällsnytta som övergripande mål.
Att statliga infrastrukturinvesteringar villkoras med att kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar.
Att en byggbonus införs för att gynna de kommuner som tar sitt bostadsförsörjningsansvar.
4.2 Stärk statens roll i bostadspolitiken
Fram till år 2030 bedömer Boverket att det behövs över 500 000 nya bostäder. Historiska erfarenheter och en rad rapporter och utredningar pekar på att staten nu måste ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen om detta mål ska nås. Jämfört med våra nordiska grannländer tar den svenska staten ett mycket begränsat finansiellt ansvar för bostadsbyggandet i landet. Det har lett till tvära kast i byggtakten, högre byggkostnader och, framförallt, bostadsbrist i stora delar av landet.
En nationell planeringskedja där nationella och regionala mål för bostadsbyggande formuleras och genomförs bör införas, liksom regelverket för regional fysisk planering i fler regioner. Den nationella planeringskedjan bör kombineras med ett konjunkturdämpande system för förmånliga statliga byggkrediter. Utöver ett större finansiellt ansvar för bostadsbyggandet bör också ett statligt fastighetsbolag inrättas för att stimulera innovation och konkurrens inom byggsektorn. Såväl det statliga fastighetsbolaget som statliga markinnehav bör användas strategiskt för att öka tillgången på bostäder, minska boendesegregationen och säkra demokratiskt ägande över samhällsfastigheter i hela landet.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att ett konjunkturdämpande system utvecklas för förmånliga statliga lån till bostadsbyggande. Kreditvillkoren bör tydligt styra mot sänkta boendekostnader och klimatneutralt byggande.¨
Att ett statligt fastighetsbolag etableras som i egen regi bygger, äger och förvaltar bland annat hyreslägenheter och samhällsfastigheter.
Att en nationell planeringskedja införs för bostadsförsörjningen och att regionala mål sätts för bostadsbyggande, infrastruktur och välfärdsverksamheter i hela landet.
Att regelverket för regional fysisk planering införs på fler platser i landet så att regioner därigenom ges ökade verktyg för att tillse att bostäder planeras och byggs.
Att Konkurrensverket ges i särskilt uppdrag att granska konkurrensen inom byggsektorn.