3.2 Bred uppslutning bakom reformerat ramverk

Reformeringen av det finanspolitiska ramverket stöds av en lång rad chefsekonomer, företagstoppar, professorer, experter och sakkunniga inom fackföreningsrörelsen, näringslivet och akademin. Redan 2013 skrev Svenska Dagbladet att “stora delar av den svenska ekonomeliten vill slopa dagens överskottsmål.”22 Storbankerna har under åren kritiserat regeringens sparande. Swedbanks tidigare chefsekonom Anna Breman har kallat den låga statsskulden “finanspolitisk galenskap” och efterfrågat en expansiv grön finanspolitik vid kommande recession – det vill säga i ett läge där Sverige just nu befinner sig i. Ekonomiprofessorn John Hassler menar att Sverige skulle kunna låna 1000 miljarder, “utan problem”. Liknande resonemang har hörts från Assar Lindbeck, en av initiativtagarna till ramverken i samband med 90-talskrisen, och ett flertal andra ledande nationalekonomer. Före detta biträdande riksbankschefen och tidigare statssekreterare på Finansdepartementet, Karolina Ekholm, skriver i ett utlåtande till Regeringens Jämlikhetskommission att det vore särskilt gynnsamt om finanspolitiken inriktas på “att genomföra offentliga investeringar” som med Sveriges nuvarande finanspolitiska ramverk “riskerar att bli alltför låga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.”.

Reformeringen av det finanspolitiska ramverket stöds av en lång rad chefsekonomer, företagstoppar, professorer, experter och sakkunniga inom fackföreningsrörelsen, näringslivet och akademin. Redan 2013 skrev Svenska Dagbladet att “Stora delar av den svenska ekonomeliten vill slopa dagens överskottsmål.”22 Storbankerna har under åren kritiserat regeringens sparande. Swedbanks tidigare chefsekonom Anna Breman har kallat den låga statsskulden “finanspolitisk galenskap” och efterfrågat en expansiv grön finanspolitik vid kommande recession – det vill säga i ett läge där Sverige just nu befinner sig i. Ekonomiprofessorn John Hassler menar att Sverige skulle kunna låna 1000 miljarder, “utan problem”. Liknande resonemang har hörts från Assar Lindbeck, en av initiativtagarna ramverken i samband med 90-talskrisen, och ett flertal andra ledande nationalekonomer. Före detta biträdande riksbankschefen och tidigare statssekreterare på Finansdepartementet, Karolina Ekholm, skriver i ett utlåtande till Regeringens Jämlikhetskommission att det vore särskilt gynnsamt om finanspolitiken inriktas på “att genomföra offentliga investeringar” som med Sveriges nuvarande finanspolitiska ramverk “riskerar att bli alltför låga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.”.

Även själva Jämlikhetskommissionen – som leddes av en av det finansiella ramverkets arkitekter Per Molander – adresserar en långsiktig förändring av det finansiella ramverket. 

Pandemin har radikalt förändrat förutsättningarna för folkhushållet och de offentliga finanserna. Både skattekvot och överskottsmål kommer att behöva omprövas i grunden. – Regeringens Jämlikhetskommission, sida 956

Enligt Jämlikhetskommissionens slutbetänkande skulle en övergång från dagens överskottsmål till en lånefinansiering motsvarande 0.66 procent av BNP frigöra 50 miljarder kronor årligen till jämlikhetsskapande investeringar jämfört med dagens överskottsmål. Detta utan att komma i konflikt med EU:s finanspolitiska regler.

Både före och efter coronakrisen har en rad Europeiska länder valt att förändra sina finanspolitiska förhållningslinjer till förmån för investeringar. Där ingår socialdemokratiskt styrda länder som Danmark och högerstyrda länder som t.ex. Storbritannien, Nederländerna och Frankrike. 

Förslaget om investeringsdriven tillväxt är i sig inte är helt nytt utan ligger i linje med den traditionella socialdemokratiska investeringspolitik som underlättade byggandet av den socialdemokratiska välfärdsstaten under 1900-talet.