6.1 Fördelningseffekter

Reformisternas Reformbudget innebär en kraftig förstärkning av de disponibla inkomsterna för låginkomsttagare, till stor del genom barnbidrag, stärkta pensioner, sänkt skatt genom röd skatteväxling och ett påbörjat återupprättande av trygghetssystemen. Förstärkningen finansieras framför allt av höjda skatter på förmögenheter, kapital och ägande för dem med högst inkomst. I figuren nedan anges hur budgetförslaget förväntas påverka den disponibla inkomsten för inkomstdecil 1–10.122 Reformisternas momsförändring har dragits av eftersom detta påverkar hushållens levnadsstandard. Den uppskattade förändringen redovisas i kronor och procent av den disponibla inkomsten.

Ett genomförande av Reformbudgeten skulle minska inkomstklyftorna i samhället märkbart. Gini-koefficienten för disponibel inkomst inklusive inkomster från kapitalvinster uppskattas minska med omkring 13,5 % jämfört med idag. År 2019 var gini-koefficienten 0,313. Förutsatt att inkomstklyftorna inte växer ytterligare skulle detta minska gini-koefficienten till 0,271, en nivå som senast rådde under 2005, det vill säga innan alliansregeringen tillträdde. Minskningen motsvarar hälften av vad som krävs för att nå den nivå av jämlikhet som rådde före 1990-talskrisen. 

Beräkningarna av rättviseavdragets och det höjda barnbidragets fördelningseffekter har gjorts av Riksdagens utredningstjänst.124 Övriga beräkningar av Reformbudgetens fördelningseffekter baseras på data från Statistiska centralbyrån, Pensionsmyndigheten, Budgetpropositionen 2021 samt Finanspolitiska rådets utredning "Friare hyressättning och likformig bostadsbeskattning". Resultatet bör ses som en indikation på Reformbudgetens fördelningseffekter. Beräkningarna är statiska och tar inte hänsyn till mer indirekta och långsiktiga effekter. Exempelvis kan man förvänta sig att de samhällsnyttiga investeringar och satsningar på offentlig välfärd som Reformbudgeten möjliggör på sikt minskar den ekonomiska ojämlikheten. Dessutom kan kostnadsbilden för hushållen förändras, exempelvis genom förändrat ränteläge och en förändrad bostadsmarknad.

Förutom att beräkna effekten på gini-koefficienten är det relevant att titta på de fördelningseffekter mellan kvinnor och män som Reformbudgetens förslag får. De jämställdhetsmässiga fördelningseffekterna är omfattande eftersom budgeten skulle ha en reellt utjämnande effekt på den ekonomiska ojämställdheten i Sverige. Positiva jämställdhetseffekter mellan kvinnor och män återfinns både i reformförslag och finansiering.

2017 levde 15,2 % av de äldre kvinnorna och 9,0 % av de äldre männen under gränsen för låg ekonomisk standard. Reformsternas pensionslyft skulle kraftigt minska den klyftan.125 Kraftiga välfärdssatsningar och en påbörjad arbetstidsförkortning skulle komma välfärdsanställda till del, av vilka många är kvinnor. Förstärkningen av socialförsäkringssystemen skulle gynna jämställdheten då kvinnors sjukpenningtal nästan är dubbelt så stort som mäns.126 Att kvinnor i genomsnitt får en större andel av sin inkomster från transfereringssystemen, bland annat till följd av högre sjukpenningtal och ett högre uttag av föräldrapenning, gör att det föreslagna rättviseavdraget bidrar till att utjämna mäns och kvinnors inkomster.

Reformbudgetens skattepolitiska förslag skulle även de bidra till att utjämna inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor. Män erhöll 68 % av kapitalinkomsterna 2018 medan endast 32 % gick till kvinnor,127 samtidigt som mäns fastighetsägande är 10 % högre än kvinnors.128 Förstärkt beskattning av förmögenheter, kapitalinkomster och fastigheter skulle således ha en utjämnande effekt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 

Ekonomiska förhållanden påverkar andra maktbalanser. Till exempel är en viktig effekt av en egen fungerande ekonomi och bostadsmarknad att möjligheten ges att lämna en skadlig relation eller ett farligt sammanhang. Ökad ekonomisk jämställdhet ger därmed ett ökat skydd mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.