Vi har råd!

En budget för välfärd, klimatomställning och full sysselsättning

➞ Ladda hem budgeten som PDF

Här presenterar Reformisterna för tredje året i rad en alternativ socialdemokratisk statsbudget, en Reformbudget, som visar hur landet kan återhämta sig efter coronakrisen på ett hållbart sätt som minskar klyftorna, stärker välfärden, för Sverige mot full sysselsättning och gör att landet kan uppfylla Parisavtalets mål. Grunden är en ny ekonomisk politik för återuppbyggnad av en fungerande och jämlikhetsskapande välfärd kombinerat med storskaliga investeringar i grön omställning och infrastruktur.

Med den här rapporten vill den Socialdemokratiska föreningen för ekonomisk-politisk reform- och idéutveckling – Reformisterna – bidra till den ekonomisk-politiska debatten om Sveriges väg efter coronakrisen. Här presenteras en konkret plan för att föra ut Sverige ur krisen och samtidigt ta sig an de stora utmaningar som fanns redan före pandemin: de växande klyftorna och klimatkrisen. Reformbudgeten visar att vi har råd med en offensiv socialdemokratisk politik.

Reformbudgeten utgör en konkretisering av flera av de reformförslag som drivs inför den Socialdemokratiska kongressen i november 2021 av arbetarekommuner och distrikt från norr till söder, öst till väst. Den visar också hur vi kan genomföra och finansiera många av de förslag till fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa som tagits fram av den Socialdemokratiska partistyrelsens egen expertgrupp.1 Sammantaget visar den att vi har råd med den offensiva socialdemokratiska politik som efterfrågas av medlemmar, föreningar, arbetarekommuner, distrikt och väljare runtom i Sverige.

Detta är en budget där socialdemokratiska reformförslag med brett folkligt stöd konkretiseras, finansieras och uttrycks i reda siffror. Resultatet är ett renodlat socialdemokratiskt skuggbudgetalternativ. Reformbudgeten omfattar endast ekonomisk-politiska förslag och är tänkt som komplement till regeringens budgetproposition.

Den socialdemokratiska föreningen Reformisterna är övertygade om att Reformbudgeten kan vinna brett stöd i befolkningen. Den ger prov på den socialdemokratiska politik som Reformisterna vill se i en socialdemokratisk regeringsbudget, på partikongressen och i partiets valplattform.

Reformisternas Reformbudget innebär:

• Att en stor del av de nedskärningar som skett i välfärden sedan alliansregeringens tid åtgärdas. Reformisternas satsningar gör att kommuner och regioner får långsiktiga tillskott på över 30 miljarder kronor i direkta bidrag genom utjämningssystemet och över 50 miljarder i ökade skatteintäkter redan 2022. Utöver det tillkommer en generell indexering av statsbidrag till kommuner och regioner. Den ökade sysselsättningen i offentlig sektor sänker arbetslösheten rejält och höjer välfärdens kvalitet väsentligt.

• Att en tydligt progressiv fördelningspolitik genomförs, där låginkomsttagare är de stora vinnarna både i procent och i kronor och ören. På tre år uppskattas Reformbudgeten bidra till att minska de ekonomiska klyftorna i landet med cirka 13,5 %. Bland annat visar Reformbudgeten hur ett omfattande pensionslyft på 31 miljarder och gratis tandvård kan finansieras, hur a-kassa och sjukersättning permanent kan stärkas och barnbidragen höjas. Dessa åtgärder i kombination med en röd skatteväxling, där jobbskatteavdragen ersätts av ett rättviseavdrag, innebär att Reformbudgeten är helt i linje med rekommendationer från exempelvis OECD och IMF om att inkomstklyftorna bör minskas för att stärka folkhälsa, produktivitet och välfärd, och därigenom demokratin som sådan.

• Att En grön ny giv för Sverige genomförs: ett kraftfullt reformpaket för en modern, grön näringslivspolitik och en rättvis grön omställning i linje med Parisavtalets mål och med sikte på fossilfrihet och netto nollutsläpp år 2035. Satsningen är inte bara nödvändig för att rädda klimatet. Den kommer också att ge jobb och stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

• Att det finanspolitiska ramverket moderniseras och likt kommuner och regioner tillåter staten att skilja drifts- och investeringskostnader från varandra. Idag tvingas politiken till ekonomiskt och samhälleligt skadliga prioriteringar mellan välfärdens kostnader och nödvändiga investeringar. Åtskillnaden gör det tydligt att Reformisternas Reformbudget inte finansierar driftskostnader, såsom välfärdssatsningar och pensionshöjningar, med lånade pengar.

• Att Sverige får en verkligt ansvarsfull finanspolitik. Reformbudgeten innebär en långsiktig upplåning på 1,5 % av BNP för finansiering av investeringarna i investeringsbudgeten. Det ger gott ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar, inte minst på försvar, polis, personlig assistans och kulturpolitik. Det ger också utrymme för ytterligare upplåning för investeringar med god marginal till underskottsgränsen inom EU:s tidigare stabilitets- och tillväxtpakt, samtidigt som det håller den offentliga sektorns bruttoupplåning stabil som andel av BNP och långt under det nuvarande europeiska ramverkets rekommenderade gräns. Reformbudgetens expansiva finanspolitik skulle dessutom utgöra ett avgörande steg mot full sysselsättning i Sverige genom att ekonomin utnyttjas till sin fulla potential istället för att gå på sparlåga.