6.3 Effekter på statsskulden
Reformisternas Reformbudget bygger på ett förnuftigt och ansvarsfullt användande av möjligheterna inom det moderniserade finanspolitiska ramverk som här föreslås.
Över tre år växlas lånefinansieringen av investeringar upp för att som helhet landa i en långsiktig offentlig upplåning omkring 2 % av BNP per år och en utplaning av statsskulden. Det ger gott om utrymme kvar till EU:s gränser för totalt underskott på 3 % av BNP om EU:s finansiella ramverk skulle börja gälla igen.
Sammantaget innebär denna upplåning att den offentliga sektorns bruttoupplåning planar ut på omkring 37 % av BNP över en treårsperiod. En bruttoupplåning på den nivån är fortfarande mycket låg med europeiska mått mätt och ger gott utrymme för ytterligare ökade investeringsambitioner utan att Sveriges statsfinansiella soliditet hotas.
Över treårsperioden beräknas Reformbudgeten bidra mycket positivt till BNP-utvecklingen i Sverige. Detta gör att statsskuldens minskning kan förväntas bli kraftigare än beräknat. Av försiktighetsskäl har den prognostiserade BNP-utvecklingen beräknats utan hänsyn till Reformisternas satsningar.
Figur 18. Prognos för Sveriges konsoliderade bruttoupplåning (Maastrichskuld) som procent av BNP 1995–2024 med Reformbudgeten. Historisk samt prognostiserad utveckling av den svenska konsoliderade bruttoupplåningen (Maastrichtskulden) som andel av BNP med och utan Reformbudgeten.129
129 SCB (2019) Consolidated debt in percent of GDP ; Ekonomistyrningsverket (2021) Prognos juni 2021 Statens budget och de offentliga finanserna