6.5 Effekter på penningpolitiken

Redan i inledningen till den ekonomiska kris som utvecklades under coronapandemin låg Riksbankens styrränta historiskt lågt. Det innebär att finanspolitiken måste axla huvudrollen för att få svensk ekonomi på ett spår som skapar välstånd, full sysselsättning och minskar klimatutsläppen. 

Dagens nollränta riskerar långsiktigt att cementera den höga privata skuldsättningsgraden i Sverige, vilken utgör en stor risk för den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. Detta är något som Riksbanken ständigt återkommer till i sina rapporter. Den privata skuldsättningen i Sverige är direkt kopplad till avvecklingen av den sociala bostadspolitiken och den minskade offentliga upplåningen. Om den offentliga skuldsättningen istället får öka via Riksgälden och en statligt garanterad investeringsbank, vilken finansierar reala investeringar istället för en bostadsbubbla, kan detta däremot fungera som ett substitut för ökad privat skuldsättning. I en sådan situation kan den privata skuldsättningen minska utan att vare sig den offentliga skulden ökar eller att den ekonomiska tillväxten mattas av.