1. FINANSPOLITISKT RAMVERK FÖR JOBB, VÄLFÄRD OCH EN GRÖN NY GIV
Sverige har ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Hela den offentliga sektorns finanser ska visa överskott över konjunkturcykeln. Utgiftstak fastställs och blir lag. Kommuner och regioner är ålagda hårda krav på budgetbalans. Penningpolitiken är helt inriktad på att inflationen ska ligga på två procent.
Varken finans- eller penningpolitik är inriktade på full sysselsättning, jämn ekonomisk fördelning eller ger tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhällsproblem, såsom klimatomställning, bostadsbrist, pandemier, migrationsströmmar eller inflationschocker.
Målet för den ekonomiska politiken bör vara att uppnå full sysselsättning, ett mer jämlikt Sverige, en grön omställning och en stabil inflationstakt. För att uppnå dessa övergripande mål behöver det finanspolitiska ramverket justeras så att statens finanser tillåts gå med underskott, även över en konjunkturcykel. Den tidigarelagda översyn av det finanspolitiska ramverket som Socialdemokraterna ställt sig bakom vid partikongressen 2021 bör syfta till att möjliggöra just det.
Den offentliga ekonomins driftskostnader bör även i fortsättningen finansieras fullt ut över konjunkturcykeln med skatte- och andra intäkter från offentlig verksamhet. Viktiga investeringar som krävs för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar bör däremot till stora delar lånefinansieras.
De senaste årens pandemi, krig och inflationschock har ytterligare understrukit behovet av ett modernt finanspolitisk ramverk som möjliggör investeringar för att bygga ett mer motståndskraftigt Sverige. Samtidigt som behovet av investeringar växer, inte minst i hållbar energiförsörjning och effektivare energianvändning för att sänka inflationstrycket i ekonomin, ökar kostnaderna för att investera när västvärlden nu i snabb takt rör sig bort från nollräntesamhället. Finanspolitiken får därför en helt avgörande roll i att upprätthålla investeringstakten. Det handlar både om att bygga upp reala offentliga värden inom exempelvis infrastruktur, välfärd, hållbara produktionssystem, bostäder samt natur- och kulturvärden och att förbättra tillgången till långsiktigt kapital för att öka investeringarna i hela ekonomin. Beslutet från Socialdemokraternas partikongress 2021 att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta behöver förverkligas.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att den ekonomiska politiken styrs av de övergripande målen om full sysselsättning, ett mer jämlikt Sverige, grön omställning och en stabil inflationstakt.
Att överskottsmålet för statens finanser överges.
Att det finanspolitiska ramverket byggs på en separation mellan en investeringsbudget där lånefinansiering tillåts och en driftsbudget där ett balansmål över konjunkturcykeln styr.
Att skuldankaret justeras med hänsyn till de stora globala förändringarna under 2020-talet.
Att Sveriges offentliga infrastrukturupplåning ökas, i linje också med beslutet från Socialdemokraternas partikongress 2021 att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Att en statlig investeringsbank etableras för att mobilisera billigt och långsiktigt kapital för storskaliga offentliga och privata investeringar på följande områden:
Nybyggnation och upprustning av bostäder, inklusive energieffektiviseringsåtgärder
Järnväg och annan infrastruktur för kollektivtrafik
Klimatneutral elproduktion samt energilagring som tillgodoser framtida behov
Utbyggnad av lokala och regionala elnät
Produktion och distribution av fossilfria drivmedel
Etablering och utveckling av ny, grön industri såsom batterifabriker, fossilfri stålproduktion samt fossilfri konstgödsel
Infrastruktur för koldioxidavskiljning och lagring (Bio-CCS/CCS)
Infrastruktur för elfordon samt lån till hushåll som vill köpa en elbil
Det penningpolitiska ramverket måste samspela med det finanspolitiska. Dagens penningpolitiska ramverk tjänar främst som garant för bankers lönsamhet i ett ohållbart finansiellt system. För att återföra penningväsendet till att tjäna vanligt folk krävs genomgripande reformer.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att Riksbanken upprättar ett självständigt elektroniskt betalningssystem baserat på e-kronan. Det självständiga elektroniska betalningssystemet ska möjliggöra för privatpersoner att erhålla lön, betala räkningar och spara. På så sätt kan privatpersoner sköta sin ekonomi utan kontakt med andra banker och en samhällsviktig funktion åläggs Riksbanken istället för det privata bankväsendet.
Att övriga banker ska behandlas som andra företag och stå för sina egna affärsrisker. Detta borde på marknadsmässiga villkor innebära att de tvingas hålla betydligt mer eget kapital i sina balansräkningar än idag för att anförtros inlåning från allmänheten. Garantier för bankers verksamhet bör under kontrollerade former avvecklas.
Att Konkurrensverket och Finansinspektionen får tydligare direktiv, ökade resurser och starkare verktyg för att granska och åtgärda potentiella missbruk av dominerande ställning inom den finansiella sektorn, och mer aktivt skydda kunder.
Att ett finansmarknadsråd med internationellt ledande forskare, fria från särintressen, inrättas under regeringen för att stödja arbetet med att återigen reglera den finansiella sektorn med det allmännas bästa för ögonen.
I och med det svenska medlemskapet i den Europeiska Unionen tas viktiga politiska beslut i Bryssel. Sedan lång tid tillbaka finns ett gemensamt EU-ramverk för både underskott och statsskuld. Reformisterna anser att Sverige ska verka på EU-nivå för en mer effektiv och rättvis ekonomisk politik.
REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
Att Sverige ska verka inom EU för en gemensam beskattning av finansiella transaktioner.
Att Sverige verkar för att EU:s regelverk gör skillnad på drift och investeringar när offentliga underskott beräknas.
Att Sverige verkar för att kraven skärps på EU-länder med stora bytesbalansöverskott att stimulera sina ekonomier.
Att Sverige verkar för att beräkningar av offentlig skuldsättning i medlemsländer ska utgå från nettoskuld/nettoförmögenhet.
Att Sverige verkar för att ett skuldankare införs inom EU:s Stabilitetspakt.