5 Skattereform för ökad jämlikhet, utbyggd offentlig sektor och rättvis grön omställning
Nästan alla partier är överens om att Sverige är i behov av en större skattereform. I Reformisternas Reformbudget har de föreslagna skatteförändringarna tre utgångspunkter:
Finansiera utgiftsökningar i driftsbudgeten för ett samhälle där välfärdens resurser räcker till
Göra skatteuttaget mer progressivt för att minska ojämlikheten i Sverige
Finansiera kostnaderna för en grön omställning solidariskt, efter bärkraft och ansvar
Det är viktigt att hålla dessa tankar i huvudet samtidigt. Det räcker inte att ha ett progressivt skattesystem för att skapa ett jämlikt samhälle om välfärdens resurser inte räcker till. Trots att beskattning av den rikaste procentens välstånd skulle inbringa stora summor räcker inte detta enkom för att finansiera den välfärd som eftersträvas. Reformisterna drivs av övertygelsen om att en välfinansierad välfärdsstat kräver ett skattesystem där alla är med och bidrar. Vinsten är tudelad: gemensamma finansieringar är billigare jämfört med om välfärdstjänster ska köpas privat av enskilda och progressiviteten i skattesystemet innebär en rättvis fördelning av de kvarvarande kostnaderna mellan medborgarna.
Det är viktigt att ställa denna insikt i motsats till dem som hävdar att privata lösningar är mest effektiva, men också mot dem som agerar som att det går att bygga en ambitiös välfärdsstat där endast de absolut rikaste är med och bidrar.
En grön omställning ställer ytterligare krav på en skattereform. I grunden handlar det om att klimatkrisen är ett samhälleligt, strukturellt problem, som därför också måste tacklas med gemensamma lösningar. Statens uppgift handlar om att driva på så att de gröna alternativen utvecklas och blir tillgängliga för var och en. På sikt är omställningen lönsam för alla. På kort sikt uppstår emellertid kostnader som behöver fördelas rättvist. Den frågan ignoreras av dem som genom olika marknadslösningar förespråkar att omställningen ska bekostas individuellt. Med Reformisternas skattereform fördelas kostnaderna för omställningen på ett solidariskt sätt, efter bärkraft och ansvar.
Reformisternas skatteförändringar skulle uppskattningsvis långsiktigt öka skattekvoten från omkring 42,9 procent 2019 till omkring 44,3 procent av BNP. Det är under den genomsnittsnivå som skattekvoten hade 1985–2006 och fortfarande långt från den skattekvot på över 50 procent som gällde år 1990. En ökning av skattekvoten i linje med Reformisternas förslag är absolut nödvändiga för att finansiera den välfärdsnivå befolkningen efterfrågar. Jämfört med Budgetpropositionen för 2021 motsvarar Reformbudgetens skattekvot en välfärdsförstärkning på omkring 100 miljarder kronor per år. Tack vare moderniseringen av det finanspolitiska ramverket frigör Reformbudgeten därutöver betydande kapital för samhällsnyttiga investeringar.
I Sverige har länge principen om “hälften kvar” varit styrande för inkomstskatten. Med Reformisternas skatteförändring uppnås också detta på ett meningsfullt sätt för betald inkomstskatt. Eftersom skatten sänks för lägre inkomster uppgår inkomstskatten till halva inkomsten först vid inkomstnivåer på omkring 1,6 miljoner kronor per år eller mer. Det innefattar färre än 1 procent av Sveriges inkomsttagare.
I utformningen av Reformisternas skatteförändringar väger skattesystemets jämlikhetsskapande effekter tungt. Fokus ligger på ökad beskattning av kapitalinkomster och ägande samt att avskaffa nedsättningar och avdrag som framför allt gynnar höginkomsttagare.
Skatteförändringar är dock inte alltid uppskattade av alla, särskilt inte när de innebär ökade skattekostnader. Det är dock viktigt att komma ihåg att höjningarna finansierar satsningar som alla har glädje av. Där förändringen i den samlade beskattningen även förväntas påverka pensionärer, barnfamiljer eller andra grupper i samhället med låga marginaler, till exempel genom Reformisternas momsförändring, kompenseras dessa mer än väl genom Reformisternas övriga reformförslag. Skatteförändringarna bör därför läsas tillsammans med de stora reformer de möjliggör.
Våra reformförslag innebär tillsammans att såväl barn- som äldrefattigdom i Sverige kraftigt bekämpas, att såväl jämlikhet som jämställdhet i ekonomisk mening ökar påtagligt, att Sverige ställer om från individuell klimatskam till kollektiv klimatstolthet och att jobb och jämlik välfärd över hela landet säkras för lång tid framöver.
Reformisternas förslag på skattereform har sammanfattats i 13 reformförslag. I återstoden av detta kapitel kommer dessa 13 reformförslag att presenteras och förklaras.
54Blomqvist, N. (2020) Skatta eller gråta - Om marginalskatternas betydelse för arbetsutbudet, Tiden.