3 Nytt ramverk för den ekonomiska politiken
Förslag: Överskottsmålet ersätts med ett nytt finanspolitiskt ramverk byggt på en åtskillnad mellan en investeringsbudget där lånefinansiering tillåts och en driftsbudget där ett balansmål över konjunkturcykeln styr. Skuldankaret justeras med hänvisning till de stora globala förändringarna under 2020-talet och regeringen verkar för ett förändrat ekonomiskt ramverk i EU.
Den svenska staten har idag en stor finansiell nettoförmögenhet. Trots detta har Sverige fortfarande ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Hela den offentliga sektorns finanser ska gå med överskott över konjunkturcykeln. Utgiftstak fastställs och blir lag. Kommuner och regioner är ålagda hårda krav på budgetbalans. Penningpolitiken är helt inriktad på en stabil inflationstakt.
Varken finans- eller penningpolitik är inriktade på full sysselsättning eller jämn ekonomisk fördelning. De skapar heller inte tillräckligt utrymme för att hantera akuta eller kommande samhällsproblem som klimatförändringar, bostadsbrist, migrationsströmmar eller pandemier. Trots ekonomiskt utrymme har skapande av reala värden i form av bland annat infrastruktur, beredskap, hållbara produktionssystem och bostäder uteblivit. I mångt och mycket är dagens ramverk ett stort avsteg från den klassiska investeringsdrivna politik för ekonomisk utveckling som möjliggjorde byggandet av den socialdemokratiska välfärdsstaten under 1900-talet. Reformisterna vill ändra på detta.
Vårt förslag till nytt finanspolitiskt ramverk innebär ett steg mot en mer förnuftsbaserad, löntagarvänlig och grön ekonomisk politik. Reformisterna föreslår en ekonomisk politik där samhällets tillgång till arbetskraft och produktiva resurser fullt ut används för att möta samhälleliga behov. En politik i folkflertalets intressen. Reformen består av flera förändringar:
Överskottsmålet avskaffas.
Statsbudgeten delas upp i en driftsbudget för löpande utgifter och en investeringsbudget som kan finansieras med lån.
Skuldankaret justeras uppåt.
Vid sidan av ett förändrat svenskt finanspolitiskt ramverk bör regeringen även verka för att EU:s regelverk gör skillnad på drift och investeringar när offentliga underskott beräknas.