1.4 En politik för full sysselsättning

En kursändring av den ekonomiska politiken, med offensiva satsningar på stärkt välfärd och grön omställning, rymmer en unik potential att ta itu med ett av de största samhällsproblemen sedan 1990-talet: den kroniskt höga arbetslösheten. 

Arbetslösheten har ända sedan 1990-talskrisen bitit sig fast vid höga nivåer. Som lägst har arbetslösheten sjunkit ner mot 6 %, trots perioder av högkonjunktur. De mänskliga och samhälleliga kostnaderna för hög arbetslöshet är väldokumenterade. Särskilt allvarlig är den höga andelen långtidsarbetslösa, som i allt högre grad rymmer grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, i synnerhet lågutbildade och utrikes födda, särskilt kvinnor.27

Den långvarigt höga arbetslösheten och växande långtidsarbetslösheten har flera orsaker, men det är uppenbart att politiska beslut spelat en avgörande roll. Skattesänkningar och stram finanspolitik har lett till nedskärningar av offentlig välfärd och uteblivna investeringar i ekonomin som helhet.28 Parallellt har den aktiva arbetsmarknadspolitiken bantats rejält och styrts om mot privatiserade former av matchning och lönesubventioner. Trygghetssystemen har urholkats och ansvaret för arbetslösheten har lagts på individen.29

Idag är det uppenbart att sysselsättningspolitiken har misslyckats. Coronakrisen har fördjupat utmaningarna. Regeringen räknar i sin vårbudget med att arbetslösheten landar runt 8,7 % under 2021. På några års sikt förväntas den möjligen kunna pressas till 7 %.30 Samtidigt varnar Arbetsförmedlingen för att antalet långtidsarbetslösa under 2021 kan växa till 200 000 – över 40 % av det totala antalet arbetslösa – med omfattande utmaningar för samhället under lång tid framöver.31 Internationellt växer också insikterna om arbetslöshetens kostnader och om hur aktiv politik för full sysselsättning kan ge både ekonomin och produktiviteten en nödvändig skjuts framåt.32

En kursändring mot en aktiv finanspolitik efter pandemin, med lånefinansiering av samhällsnödvändiga investeringar och offensiva satsningar på stärkt välfärd och grön omställning, utgör grunden för möjligheten att bygga ett Sverige som åter kan närma sig full sysselsättning. Den jobbskapande potentialen för de satsningar som krävs för att ställa om Sverige till fossilfrihet, bygga bort bostadsbristen och stärka välfärden, räknas i hundratusentals arbetstillfällen. För att människor ska kunna ta de jobb som växer fram krävs omfattande satsning på utbildning, livslångt lärande och en förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken Det handlar i klartext om det största jobbskapande programmet sedan efterkrigstiden. Reformbudgeten representerar därigenom ett tydligt kliv mot återupprättande och konkret genomförande av målet om full sysselsättning i Sverige.