1.3 En politik för en grön ny giv för Sverige

Politikens handlingsförlamning och de gångna decenniernas överdrivna tilltro till marknaden har också bidragit till klimatkrisen. Klimatkrisens omfattning beror i grund och botten på att världen under lång tid har skjutit problemen på framtiden samtidigt som marknadens styrning har varit för svag för att driva fram en grön omställning. Trots att resurser och tekniska möjligheter har funnits så har det under lång tid satsats för litet på att göra något åt problemen. Resultatet har blivit att utsläppen fortsatt att växa samtidigt som tiden för att ställa om har krympt.

Coronakrisen ledde till att utsläppen i världen minskade med 4–7 % under 2020.16 Men minskningen är tillfällig, ofrivillig och illustrerar snarare den enorma utmaning världen står inför.17 Under 2020 tangerade medeltemperaturen i världen det senaste värmerekordet från 2016, drygt 1,2 grader högre än under förindustriell tid.18 Under 2021 har extrema väderhändelser avlöst varandra. Vi är i rask takt på väg mot den smärtgräns mellan 1,5–2 graders uppvärmning som världens länder i Parisavtalet har enats om att undvika. Sannolikt når världen 1,5 graders uppvärmning i början av 2030-talet.19

Om uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader måste utsläppen enligt FN:s miljöorgan UNEP halveras till år 2030 och närma sig noll år 2050.20 Det historiska utsläppsfallet under coronakrisen 2020 behöver med andra ord upprepas eller överträffas varje år framöver i flera decennier. Resursstarka länder behöver sannolikt klara uppgiften snabbare än världens utvecklings- och tillväxtländer. Det här innebär att utsläppen i Sverige och EU förmodligen behöver närma sig noll redan under 2030-talet.21

En reell grön återhämtning efter coronakrisen utgör sannolikt sista chansen att klara Parisavtalets mål.22 För att lyckas måste omställningstakten öka rejält, samtidigt som utrymmet för missriktade, fossila satsningar numera är obefintligt.

Sverige utgör inget undantag. Men vi har goda förutsättningar att genomföra en grön omställning. Vi är ett rikt land, med gott tekniskt kunnande och stora förnybara energiresurser. För att klara vårt nuvarande klimatmål måste Sveriges territoriella utsläpp minska med 5–8 % per år.23 För att närma oss nollutsläpp redan under 2030-talet, och därmed på allvar vara i linje med Parisavtalets mål, behöver utsläppen minska med 10–16 % per år.24

Utmaningen kan tyckas hopplös. Den goda nyheten är att det är den inte. I de fall politiken faktiskt har agerat har förändringar i rätt riktning också blivit verklighet. Det tydligaste exemplet är förnybar energi. Ett fåtal länders satsningar har gjort att sol- och vindkraft idag är billigare än fossil el. Vågskålen har börjat tippa över på just det området. Den fossila elen håller obönhörligen på att slås ut. Ödesfrågan är hur lång tid det tar.

Omställningen är en existentiell utmaning, inte bara för klimatet utan också för svensk industri. Sveriges välfärd bygger genom sin finansiering på sektorer som idag släpper ut stora mängder växthusgaser. Misslyckas Sverige med att ställa om industrin kommer det inte att finnas någon efterfrågan på de produkter som vi livnär oss på som land.

Den här Reformbudgeten visar hur de insatser som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt 2035 kan finansieras. Nyckeln är det största jobb- och välfärdsskapande programmet sedan efterkrigstiden – ett kraftfullt paket för grön omställning och minskade klyftor. Vi kallar det En grön ny giv för Sverige.26 Planen är det enda heltäckande och fullt ut finansierade paket som hittills har presenterats på hur Sverige ska genomföra en rättvis grön omställning i linje med Parisavtalets mål. Den står på två ben. Det ena är en aktiv stat som med morot och piska styr om industrin och ekonomin i sin helhet. Det andra är en inkluderande stat som fördelar omställningens kostnader. De finansiella förutsättningarna skapas i denna Reformbudget genom att staten ges ekonomiskt utrymme att förverkliga de satsningar som krävs.