1.1 En politik som minskar ojämlikheten
Sverige har på relativt kort tid gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till ett land där samhällsklyftorna växer i snabb takt. Internationellt sticker Sverige ut som ett av de länder där den ekonomiska ojämlikheten vuxit allra mest. Den ekonomiska krisen i pandemins spår har spätt på denna utveckling. Från vissa håll hävdas att utvecklingen beror på “oundvikliga faktorer” som globalisering, teknikutveckling eller EU-inträde. Men förändringarna har inte bara “hänt”. Brutaliseringen av det svenska samhället – kronisk arbetslöshet, ökad ojämlikhet, fler fattigpensionärer, resurs- och personalbrist i välfärden, sjunkande skolresultat, konstant bostadsbrist – är i hög grad konsekvenser av politiska beslut.6
Figur 1. Förändring i inkomstojämlikhet mätt i gini-koefficient. Sverige är ett av de länder i världen där ojämlikheten ökat allra mest mellan 1980-talet och slutet av 2010-talet – både i absoluta och relativa termer.7
Om Sverige inte väljer rätt väg i krisens kölvatten riskerar vi att mötas av fler beslut som förstärker denna negativa utveckling. Under coronakrisen har viljan till stimulansåtgärder inte saknats, men mycket av det som genomförts och föreslagits visar att det är företagens och företagsägarnas behov som prioriteras. Det finns däremot fortfarande ett gyllene tillfälle för våra folkvalda att lära av tidigare misstag. Låt oss välja rätt väg mot en rättvis och hållbar omställning av ekonomin för hela landet.
Figur 2. Inkomstojämlikhet i Sveriges kommuner. Ojämlikheten inom Sveriges kommuner är ojämnt fördelad. Figuren visar att den största ojämlikheten (mörkrött) återfinns i Sveriges södra halva och våra storstadsområden. Det är också primärt där den absoluta majoriteten av de som gynnats av årtionden av skattesänkningar bor.8
Samhällsutvecklingen idag påminner om skeenden i historien. På 1930-talet växte de högerextrema krafterna i takt med arbetslöshet och ekonomiska klyftor. En dogmatisk marknadstro förlamade politiken och de etablerade partierna satt fast i åtstramningspolitikens skruvstäd. I Tyskland blev konsekvenserna katastrofala. I andra länder utmanades dogmerna; i USA drev Roosevelt igenom sin så kallade New Deal och i Sverige lanserade socialdemokratin med framgång liknande reformer.
Efter andra världskriget växte bred enighet fram om vikten av en aktiv stat och av att reglera och begränsa marknadskrafternas inflytande över samhällsutvecklingen. De gemensamma investeringarna växte och Sverige förvandlades på kort tid till ett av världens mest jämlika länder. Utvecklingen bröts därefter på 1970-talet. Ett avgörande skäl till det är konkreta politiska beslut. De offentliga satsningar som krävs för att ett jämlikt samhälle ska kunna upprätthållas har sedan 1980-talet uteblivit. Minskade offentliga investeringar, lägre skatter och ett allt större individuellt ansvar för försörjning och välfärd har i stor utsträckning bidragit till de växande samhällsklyftorna och till dagens brister inom välfärd och infrastruktur.
Figur 3. Offentliga investeringar som procent av BNP 1950–2020. Historisk utveckling av offentliga investeringar.9
6 Jämlikhetskommissionen (2020) En gemensam angelägenhet
7 OECD (2015) In It Together: Why Less Inequality Benefits All, OECD Publishing, Paris.; OECD.Stat (2020) Income Distribution Database
8 OECD (2011) Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising
9 SCB (2021) Inkomster och utgifter samt kapitaltransaktioner (ENS2010), efter institutionell sektor och transaktionspost, löpande priser. År 1950 - 2020