3.4 Förslag: Justera skuldankaret med hänvisning till de stora globala förändringarna under 2020-talet

Den ekonomiska krisen i coronapandemins kölvatten var inte en vanlig konjunkturnedgång utan en exceptionell situation. Väldiga summor har satsats för att hålla uppe företag och löntagare och ge nödhjälp till sjukvården. Majoriteten av världens länder har ökat sin skuldkvot betydligt. Även i Sverige har skuldkvoten ökat, om än mer begränsat. Denna typ av unika händelse blir en möjlighet att justera det svenska skuldankaret – som redan innan krisen låg långt under EU:s skuldgräns och närmast ojämförligt lågt i förhållande till andra europeiska länders skuldkvoter. Coronakrisen har också visat att den rekordlåga svenska skuldkvoten inte hjälpt Sverige på det sätt som det var menat. Länder som Tyskland, Finland, Österrike, Belgien, Nederländerna och Japan har kunnat möta krisen med kraftfulla satsningar, i vissa fall kraftfullare än Sveriges, trots att deras skuldkvoter var betydligt högre än den svenska i krisens inledande skede.

Att försöka ”ta tillbaka” de pengar dagens krissatsningar kostat och återgå till en skuldkvot på 35 % av BNP vore både onödigt och kontraproduktivt för återhämtningen. Den akuta klimatkris vi står inför kräver dessutom att offensiva satsningar genomförs redan under 2020-talet. Dessa kan inte vänta utan motiverar en högre skuldkvot på kort- till medellång sikt. De engångskostnader som krissatsningar och den gröna omställningen ger upphov till bör tillåtas skapa en högre skuldkvot och genom ett förändrat finanspolitiskt ramverk sakta ”smälta bort” över tid genom tillväxt och inflation, som varit fallet vid tidigare kriser.

Om ett nytt skuldankare även framgent ska ingå i det finanspolitiska ramverket bör det sättas med utgångspunkt i de globala förändringar som skett i början av 2020-talet och på en nivå där viktiga samhällsinvesteringar kan genomföras utan att tränga ut nödvändiga välfärdssatsningar. Den slutgiltiga nivån bör sättas högre än dagens skuldankare, och den påverkar därför inte strategin kring den svenska upplåningen i denna treåriga Reformbudget.