3.3 Förslag: Separera drift och investeringar i statsbudgeten
Reformisterna anser att statens utgifter bör delas upp i en driftsbudget för löpande utgifter och en investeringsbudget som kan finansieras med lån.
Driftsbudgeten bör finansieras av skatteintäkter. I driftsbudgeten bör statens löpande utgifter ingå, såsom löner, barnbidrag, pensioner och bidrag till sjuk- och äldrevård i kommuner och regioner. Driftsbudgeten bör styras av ett balansmål. Det betyder att skatteintäkter och utgifter är lika stora över tid. På så sätt kan driftbudgeten gå med underskott i lågkonjunktur och överskott i högkonjunktur. Det är nödvändigt att inte låta minskade skatteintäkter i lågkonjunktur leda till nedskärningar som blir början på en nedåtgående spiral med ökad arbetslöshet, minskad produktion och ännu lägre skatteintäkter. Finansminister Magdalena Andersson har redan ställt sig positiv till ett skrotat överskottsmål till förmån för ett balansmål, inte långt från det balansmål Reformisterna förespråkar.46
Investeringsbudgeten bör finansieras både genom skatteintäkter och långsiktig upplåning. Att investeringar finansieras med lån så att kostnaden slås ut på investeringens hela livstid är en självklarhet i näringslivet och för hushåll, och även kommunernas investeringar lånefinansieras. De flesta privatpersoner som för trettio år sedan lånade till en bostad är idag mycket glada att de inte väntade tills de hade pengarna kontant. De har åtnjutit värdetillväxt och framförallt haft någonstans att bo de senaste decennierna. Lika glada är även de små företag där lån har möjliggjort en stor investering som fått dem att växa.
Att staten med dagens finanspolitiska ramverk tvingas ”spara ihop” till investeringar leder till att viktiga framtidsinvesteringar uteblir. Den stora potential för framtidssatsningar som möjliggörs av att staten idag kan låna närmast gratis, eller till och med till negativ realränta, går till spillo. Finansministern och Sveriges regering har redan använt liknande argument för lånefinansiering i diskussionen kring gröna obligationer och byggandet av höghastighetsjärnvägar. Reformisternas förslag är att ett genomtänkt och ansvarsfullt ramverk införs så att resonemanget också kan bli giltigt för fler välbehövliga investeringar, exempelvis satsningar för att motverka bostadsbristen, och för investeringar som är centrala för industriell förnyelse och klimatomställning.
Investeringsbudgeten bör långsiktigt bestå av dagens existerande offentliga infrastrukturplan, kapitaliseringen av en statlig investeringsbank samt nya infrastruktursatsningar som är lämpade att finansieras genom Riksgälden.
Reformisterna föreslår lånefinansiering av de planerade statliga investeringar som enligt dagens budgetregler bekostas med skatteintäkter. Effekten av detta blir i teorin att skatteintäkter på cirka 124,4 miljarder kronor frigörs. Dessa kan användas till välfärdssatsningar eller ytterligare ökad investeringstakt. I sin helhet begränsas dock budgetens möjlighet att gå med underskott av EU:s finansiella ramverk. Av den anledningen valde Reformisterna i 2019 års Reformbudget att föreslå en total offentlig upplåning, med kommuner inräknade, på 2 % av BNP, en procentenhets (≈50 miljarder) marginal till EU:s underskottsgräns. Med anledning av det exceptionella omvärldsläge som rådde 2020 och EU:s förändrade underskottsregler valde Reformisterna i 2020 års Reformbudget ett kortsiktigt högre underskott på fyra procentenheter, som sedan minskade för att plana ut skuldkvoten inom tre år.
Sedan coronakrisen är EU:s underskottsregler upphävda, och behovet av långsiktiga investeringar och omedelbara krisåtgärder högre. Detta möjliggör större totala underskott under de kommande åren. Den frigjorda summan av förändringen beror därför långsiktigt på EU:s framtida ramverk, BNP-tillväxten och Sveriges strategi för den svenska skuldkvoten. Sett till utplanad skuldkvot kommer ett nytt finanspolitiskt ramverk emellertid, tack vare BNP-tillväxt, långsiktigt att kunna frigöra minst 60 miljarder årligen för ytterligare investeringar eller välfärdssatsningar.47
46 SvD (2019) Finansministern vill slopa överskottsmålet
47 Katalys (2019) Tre sätt att finansiera välfärden