Motion: En modern socialdemokratisk skogspolitik
Svenskt skogsbruk har under hela 1900-talet genererat både välfärd och arbetstillfällen till vårt land. Men likt många andra industrier som nu lär av tidigare misstag och ställer om så behöver skogsbrukets metoder omprövas. Låt oss säga som det är – det nuvarande svenska skogsbruket och den skogspolitik som Socialdemokraterna driver är inte hållbar.
Klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden är så allvarlig att de nu hotar vår vällevnad också på kort sikt. I Sverige är det nödvändigt med en omläggning av skogsbruket för att nå klimatmålen och öka den biologiska mångfalden. Men också för att skapa ett mer ekonomiskt hållbart skogsbruk som skapar bättre förutsättningar för skogsägare.
69 procent av Sveriges yta är skogsmark. Hur vi brukar och tar hand om den svenska skogen är avgörande för vår klimatomställning, vårt välstånd och vår livsmiljö. Naturens inklusive skogens resurser berör alla, och är av universellt intresse. Enligt socialdemokratisk ideologi ska det gemensamma samhällets intressen styra utvecklingen. Därför genomgår andra industrier, med hjälp av klok socialdemokratisk industripolitik som använt sig av både lagstiftning och budgetsatsningar, nu en genomgripande omställning.
Det mesta av den svenska skogen ägs av skogsbolag och enskilda skogsägare. Det finns mer än 300 000 privata skogsägare i Sverige idag. Att äga skog och mark innebär både en möjlighet till inkomst men också ett privilegium att få förvalta vår gemensamma natur. I skogspolitiken har länge principen om frihet under ansvar gällt, och markägare har getts stor frihet att bruka skogen utan större statlig inblandning. För många skogsägare är skogen deras hem och käraste plats på jorden som de vill förvalta väl för kommande generationer. Men läget i de svenska skogarna visar på en ohållbar utveckling som måste förändras. Det beror på såväl klimatförändringarna, mer extremväder, ökade avverkningsnivåerna som den allt sämre motståndskraft som den minskade biologiska mångfalden för med sig. I inga andra näringsgrenar har man samma tolerans för ansvarslöst naturbruk och naturförstöring som inom skogssektorn. Detta måste förändras.
Mellan 2017 och 2021 minskade den svenska skogens tillväxt med mer än 80 procent. Utvecklingen liknar den i Finland. Där har ökad avverkning och sjunkande tillväxt lett till att den finska skogen är på väg att förvandlas till en kolkälla istället för att vara en kolsänka. Den minskade tillväxten beror främst på mer torka och fler bränder, men också på granbarkborreangrepp. Under samma femårsperiod har avverkningarna ökat med 19 procent. Den svenska skogen pressas därmed hårt.[1]
Samtidigt har EU:s skärpta klimatlagstiftning Fit for 55 ökat kraven på kolinlagring i Sverige för att uppnå EU:s klimatmål. Enligt den reviderade LULUCF-förordningen, som reglerar kolupptag i skog och mark, ska nettoupptaget i svensk skog och mark öka med 10 procent till år 2030 jämfört med genomsnittsnivån 2016–2018. Det innebär en total sänka på cirka 47,3 miljoner ton per år 2030. Efter 2030 kommer kolsänkan därtill behöva öka ytterligare för att nå både Sveriges och EU:s långsiktiga klimatmål 2050.[2]
Det är tydligt att vi löper risk att hamna långt från Sveriges nya åtaganden för kolinlagring i skog enligt EUs klimatlag. Att inte leva upp till åtagandet är förutom att Sverige inte drar sitt strå till stacken för EU:s klimatomställning förenat både med böter och kostnader för köp av dyra utsläppsrätter från andra länder. Detta är en ohållbar klimatpolitisk utveckling som vi som parti måste möta med öppna ögon.
Eftersom det finns få sätt att på kort sikt öka kolsänkan vore det mest effektiva verktyget vara att låta mer skog stå och tillåta lägre avverkningsnivåer under en längre period. Skogsstyrelsen publicerade 2023 siffror som visar att en minskad avverkning till 90 procent av dagens skulle kunna leda till en ökad kolsänka om 9,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. På så sätt skulle Sverige kunna nå målen i EU:s klimatlag till 2030. En avverkning på 90 procent av dagens nivå motsvarar nivån på avverkning i den svenska skogen för cirka 15 år sedan. Även en höjning av lägsta avverkningsålder skulle leda till att Sverige uppfyller klimatmålen.
Lägre avverkningsnivåer skulle också bidra till bättre förutsättningar för att skogens livsavgörande biologiska mångfald ska kunna återhämta sig. Trots att Sveriges riksdag upprepade gånger ställt sig bakom miljömålet Levande skogar så nås inte målet. Utan tydliga incitament och stöd har miljömålet ställt skogsägare inför en ekonomisk konflikt eftersom ingen ersättning utgår för insatser som ökar den biologiska mångfalden. FSC-certifiering förbjuder avverkning av skyddsvärd skog, men utan ersättning. Resultatet av den förda politiken har blivit att 999 arter i skogen idag är rödlistade. Skogsstyrelsen har därför föreslagit en ny ersättningsmodell där skogsägare ersätts för skydd av biologisk mångfald. En åtgärd som kan gå hand i hand med en ökad kolsänka.
Det finns också stora möjligheter att skapa fler arbetstillfällen med en omlagd skogspolitik. Den svenska skogs- och pappersindustrins tunga fokus på att producera massa för papper har under lång tid befunnit sig i behov av omställning på grund av digitaliseringen som minskar användningen av papper. Detta tog sig bland annat uttryck i nedläggningen av pappersbruket Kvarnsveden i Borlänge år 2020. Omställningen till större fokus på att producera högvärdiga träprodukter av äldre och kraftigare träd som fått växa längre, exempelvis för byggande i trä, kommer att kunna generera både högre virkespriser och produkter med högre förädlingsvärde och skapa nya mer långsiktigt varaktiga arbetstillfällen och företag.
Faktum är att de cirka 300 000 svenska skogsägarna inte gynnats av skogsindustrins affärsmodell. Sverige har Europas lägsta virkespriser. Lönsamheten i det svenska skogsbruket har minskat successivt sedan 1990-talet och antalet arbetstillfällen har minskat med runt 10 procent mellan 2010 och 2020. En stor andel av arbetstillfällena utgörs idag av migrantarbetare som enbart kommer till Sverige för att arbeta över sommaren med röjning och plantering enligt hyggesbrukets metoder, med låg facklig organisering och stor utsatthet.
En modern ekonomiskt, socialt, klimatmässigt och biologiskt hållbar skogspolitik är inget mindre än en hörnsten i Sveriges välfärds- och klimatpolitik. Därför krävs en skyndsam omläggning av Socialdemokraternas nuvarande skogspolitik.
Vi föreslår därför att ersättning ska utgå till skogsägare som ändrar sina skogsbruksmetoder för att öka inlagring av kol i deras skog och mark. Ersättning ska också utgå för en kolsänka som skapas genom frivilligt avsättande och skydd av skog (låt oss kalla det klimatreservat). Detta gör skydd av skog till en inkomstkälla och stöder såväl Sveriges klimatmål som miljömål. Med mer skonsamma skogsbruksmetoder såsom till exempel hyggesfritt skogsbruk och högre avverkningsålder kan klimat och biologisk mångfald gynnas samtidigt som ett aktivt skogsbruk upprätthålls. Dessa metoder tillåter avverkning av grövre timmer och därigenom ökas skogsägarnas inkomster, särskilt om stöd för kolinlagring också ges. Uttag av större träd och ett fokus på sågtimmer möjliggör förädling till byggelement och andra mer långlivade och högförädlade produkter. Det främjar både den svenska kolsänkan, industrins konkurrenskraft och Sveriges exportintäkter.
Socialdemokratin ska stå för en vetenskapligt baserad politik och verka för att den svenska skogen på riktigt får en central och långsiktigt hållbar roll i den svenska klimatomställningen.
Vi yrkar därför:
Att Socialdemokraterna verkar för att skogsägare som genom ändrade skogsbruksmetoder eller genom att sätta av mark i klimatreservat ska uppbära en ersättning baserad på den mängd kol som lagras in i deras marker.
Att Socialdemokraterna verkar för att Sveaskog går före i omställningsarbetet genom att avkastningskravet sänks för att Sveaskog i stället ska ta större hänsyn till biologisk mångfald och agera för att öka kolsänkan i den svenska skogen.
Att Socialdemokraterna verkar för en ny skogsvårdslag som på ett bättre sätt än idag balanserar ett aktivt skogsbruk, skogens roll som kolsänka och miljömålen för biologisk mångfald.
Att Socialdemokraterna i Stockholm ställer sig bakom motionen och antar den som sin egen.
Att Socialdemokraterna i Stockholm skickar motionen vidare till partikongressen.
[1]: Mellan 2017 och 2021 minskade tillväxten från 33,5 miljoner m3sk inlagrade kubikmeter till 5,9 miljoner m3sk 2021 (mer än 80%). Under samma femårsperiod har avverkningarna ökat med 15,4 miljoner m3sk/år (motsvarande 19%).
[2]: Enligt den reviderade LULUCF-förordningen ska nettoupptaget i svensk skog och mark öka cirka 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till år 2030 jämfört med genomsnittsnivån 2016–2018 (motsvarande 10%). Det innebär en total sänka på cirka 47,3 miljoner ton år 2030.
Källor:
Naturvårdsverket (2023). Underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan och klimatredovisning.
https://www.naturvardsverket.se/4974df/contentassets/4c414b0778e9409fb2836fc4d3dc6259/underlag-till-regeringens-kommande-klimathandlingsplan-och-klimatredovisning-2023-04-13.pdf
Statens Lantbruksuniversitet (2023). Skogsdata 2023 [Riksskogstaxeringens databas].
Skogsstyrelsen (2023). Effektanalys av några skogliga åtgärders påverkan på kolsänkan. Rapport 2023/10.
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-2023/rapport-2023-10-effektanalys-av-nagra-skogliga-atgarders-paverkan-pa-kolsankan.pdf
Skogsstyrelsen (2022). Levande skogar Fördjupad utvärdering 2023. Rapport 2022/12.
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-20222021202020192018/rapport-2022-12-levande-skogar---fordjupad-utvardering-2023.pdf
Europeiska Unionens Officiella Tidning (2023). Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/841 [LULUCF] den 19 april 2023, bilaga 3.
https://data.consilium.europa.eu/doc/document/PE-75-2022-INIT/sv/pdf