Motion: Öka lobbytransparensen
Den oreglerade lobbyismen utgör ett problem för svensk demokrati. Den bristande transparensen både försvårar kampen mot korruption och underminerar medborgarnas förtroende för politikens förmåga att prioritera allmänintressen över särintressen när politik formeras och blir verklighet.
När SD-regeringen tillträdde kunde DN avslöja att en tredjedel av Sveriges nya statssekreterare har jobbat för pr-byråer, intresseorganisationer och tankesmedjor. En av Sveriges statssekreterare var efter att ha tillträtt fortfarande delägare i en av Sveriges största public affairs-bolag. Lobbyismen lever och frodas i svenskt samhällsliv medan möjligheterna att granska den är begränsade.
Ingenstans är den oreglerade lobbyismens effekter lika tydliga som när man ser till marknadskaoset i svensk välfärd. Det är ingen slump att Sverige fått ett välfärdssystem som gynnar ett litet antal företagsintressen på medborgarnas och det övriga näringslivets bekostnad – det är en direkt effekt av välfinansierad och långsiktigt planerad lobbyism. Denna lobbyism utövas av en rad aktörer med stort inflytande i svensk politik. Först i närtid, efter granskning från journalister, civilsamhällesorganisationer och socialdemokrater har vidden av de personliga och ekonomiska kopplingarna mellan välfärdskoncernerna och svenska politiker blivit allmänt kända.
Lobbyismen är idag djupt ojämlik. För stora kommersiella intressen är lobbyism en investering medan för folkrörelser, miljögrupper och fackföreningar är det en kostnad. Bristen på transparens är ett uppenbart hinder för att synliggöra denna obalans och ställa ansvariga till svars om de inte hanterar lobbyismen på ett ansvarsfullt sätt. Ökad lobbytransparens vore utifrån detta mycket positivt för civilsamhällesorganisationer och folkrörelser utan stora plånböcker.
En av grundtankarna bakom svensk offentlighetsprincip är att insyn och öppenhet kan motverka korruption och stärka allmänhetens förtroende för demokratins funktionssätt. Den utgör fortfarande kärnan i svensk demokrati men det är tydligt att den behöver utvecklas.
Sverige har hamnat på efterkälken. Till skillnad från medborgare i till exempel Irland, Kanada, Frankrike och Tyskland saknar svenskarna helt möjlighet att se vilka aktörer som försöker påverka våra folkvalda. Även i Finland har frågan om ökad lobbytransparens utretts.
För svenska politiker i Europa och i Sverige finns idag helt olika krav på insyn. För våra europaparlamentariker och vår EU-kommissionär kan medborgarna snabbt och enkelt ta del av vilka lobbymöten dessa haft. För Sveriges regering är man istället utlämnad till att begära ut och gå igenom en stor mängd mejlkonversationer.
Sverige behöver införa ett lobbyregister där det går att se vilka organiserade intressegrupper (till exempel företag, branschorganisationer, civilsamhällesorganisationer eller andra intressesammanslutningar) som våra folkvalda träffar och vad dessa möten handlat om. Med ett lobbyregister skulle det bli tydligt vilka som kontaktar Sveriges regering. Det skulle gynna journalistisk granskning, demokratiforskning och medborgarnas möjlighet att utkräva ansvar från sina folkvalda politiker.
Det är viktigt att ett register inte skapar barriärer för ideella organisationer eller folkrörelser, och därför bör ansvaret för registrering och underhåll av registret vila på det allmänna. Inspiration går att hämta från hur registratorerna idag är ansvariga för att registrera och lämna ut handlingar, inte de aktörer som kontaktar regeringen.
Jämte ett register är det nödvändigt att se över karensregler och jävssriktlinjer samt att sätta press på PR- och public affärsbyråerna att publicera sina kundlistor.
Vi yrkar därför:
Att Socialdemokraterna ska verka för att ett lobbyregister införs i Sverige där kontakter mellan folkvalda och organiserade intressen redovisas
Att Socialdemokraterna ska verka för skärpta regler vid övergång mellan framträdande beslutsfattande positioner såsom statsråd, statssekreterare eller höga myndighetschefer och arbete i gränslandet mellan näringsliv och politisk påverkan.
Att Socialdemokraterna tar fram interna riktlinjer för hur jävssituationer kan förebyggas genom krav på löpande redovisning av anställningsförhållanden och uppdragsgivare för förtroendevalda som arbetar med politisk påverkan.
Att Socialdemokraterna i regeringsställning antar som praxis att endast interagera med företag inom påverkanssektorn som öppet och löpande deklarerar sina uppdragsgivare.