4.4​ En svensk grön ny giv

Förslag: För att finansiera en svensk grön ny giv och möjliggöra att Sverige uppnår klimatmålet netto nollutsläpp år 2035 tillförs 25,5 miljarder år 1, 31,5 miljarder år 2 och 37,8 miljarder år 3.

För att driva på en grön omställning som tar klimatkrisen på allvar föreslår Reformisterna en svensk grön ny giv – ett reformpaket för en modern, grön näringslivspolitik och en rättvis grön omställning, i linje med Parisavtalets mål och med sikte på fossilfrihet och netto nollutsläpp år 2035. Satsningen är inte bara nödvändig för att rädda klimatet. Den kommer att ge jobb och ställa Sverige i framkant i en ofrånkomlig utveckling mot en fossilfri framtid.

Grunden för en svensk grön ny giv utgörs av en aktiv stat och en kraftig förstärkning av gröna investeringar, bland annat genom grön offentlig upphandling och skapandet av en grön investeringsbank. Men det finns också ett tydligt behov av ytterligare reformer för att driva på omställningen, se till att klimatskadliga verksamheter fasas ut, samt att omställningen gagnar alla och att dess kostnader fördelas på ett rättvist sätt. Därför har Reformisternas gröna nya giv tagit ett helhetsgrepp över ekonomins samtliga sektorer genom att föreslå ett 50-tal nya styrmedel. Bland reformerna ingår en storsatsning på energieffektivisering av miljonprogrammet och ett transportlyft som gör det möjligt för alla att ta klivet till fossilfria transporter, oavsett plånbok eller vara man bor. Det självklara målet är att alla ska kunna leva ett normalt liv, utan att förstöra framtiden för våra barn och barnbarn. För utförlig information om styrmedel, finansiering och effekter, se Reformisternas kommande rapport om Reformisternas gröna nya giv.

utslapp_territoriella_GND_2020.png
Figur 9. Territoriella utsläpp av växthusgaser, inklusive prognos 2020-2035. Prognos av territoriella utsläpp som effekt av samlade reformer i Reformisternas gröna nya giv.28

För finansieringen av reformerna i en grön ny giv föreslår Reformisterna att 25,5 miljarder tillförs år 1, 31,5 miljarder år 2 och 37,8 miljarder år 3. Medlen finansieras bland annat genom utfasning av klimatskadliga subventioner samt införande av öronmärkta, gröna skatter. Detta tillgodoser att kostnaderna för omställningen främst belastar de delar av befolkningen som har störst ekonomiskt utrymme och generellt står för de största utsläppen. Under kommande 10 år behöver sannolikt ytterligare medel tillföras. Bedömningen är dock att det kommer ta tid att få till stånd ett system som kan fördela medel på ett kostnadseffektivt vis.




28För mer information, se kommande rapport om Reformisternas gröna nya giv.