Sverige har i grund och botten goda förutsättningar att klara en grön omställning. Vi är ett rikt land med stort tekniskt kunnande och omfattande förnybara energiresurser. De stora utmaningarna handlar bland annat om att ställa om transportsektor och industri. Det stora problemet är att omställningstakten är för låg. Dagens politik är otillräcklig för att uppfylla nuvarande klimatmål, och klimatmålen i sig är tyvärr otillräckliga för att uppfylla Parisavtalets mål – problem som på senare år belysts i en rad studier och myndighetsrapporter. ²⁶ För att driva på omställningen föreslår Reformisterna därför en svensk grön ny giv – ett reformpaket för en rättvis grön omställning, i linje med Parisavtalets mål och med sikte på netto nollutsläpp år 2035.

En bärande del av reformpaketet utgörs av en statlig investeringsbank efter Europeiska Investeringsbankens (EIB) och den tyska federala investeringsbanken Kreditanstalt für Wiederaufbaus (KFW) modell. EIB har utvecklat lån och garantier som enligt statsstödsreglerna är godkända för bruk i Sverige. Banken kan utformas enligt en fond-i-fond-struktur, vilket möjliggör för institutionella investerare som pensionsfonder att investera i projekt. ²⁷ Förslaget ligger också i linje med rekommendationer från EU och OECD.

Investeringsbankens främsta syfte är att mobilisera privat kapital och tillgodose aktörer med billigt och tålmodigt kapital. Investeringsbanken får kapital från staten som används som säkerhet för lån på den internationella kapitalmarknaden. I nedanstående förslag är bankens hävstångseffekt gånger 10. Det betyder att banken får låna upp 10 kronor för varje krona i säkerhet (det vill säga, för varje krona i eget kapital) som sedan lånas vidare till förmånliga villkor.

I tabell 2 och 3 presenteras bedömda investeringsbelopp och lämplighet för finansiering via investeringsbank respektive statlig upplåning genom Riksgälden. Specificerade investeringsbelopp gäller utöver Budgetpropositionen för 2021 och redan fastställda infrastruktur- och finansieringsplaner. Exempelvis investeras 250 miljarder kronor i höghastighetsjärnväg över en tioårsperiod utöver de medel som återfinns i Trafikverkets nationella plan.

Det specificerade investeringsbeloppet över tre år är totalt 535,5 miljarder kronor. Under denna tidsperiod har 235,5 av 535,5 miljarder kronor kategoriserats till investering i grön omställning, 43 procent av det totalt utlånade kapitalet. Resterande investeringar går i huvudsak till nybyggnation av bostäder.

Det är viktigt att påpeka att det specificerade investeringsbeloppet (535,5 miljarder över tre år och 4006 miljarder över en tioårsperiod) inte motsvarar direkta statliga investeringar utan syftar till totala summor som mobiliseras till investeringar. En lägre totalsumma kommer därigenom belasta statsbudgeten. På tre år belastas statsbudgeten 101,5 miljarder kronor och över tio år 755,3 miljarder. Skillnaden mellan det belopp som mobiliseras och det belopp som faktiskt belastar statsbudgeten förklaras av investeringsbankens hävstångseffekt.

Eftersom uppskattningar saknas för lämpliga investeringsbelopp för flera omställningsrelaterade investeringar över en tioårsperiod är det inte möjligt att beräkna dess andel av totala belopp. Det totala investeringsbehovet, när samtliga sektorer specificerats, är förmodligen i storleksordningen 4 500 miljarder på tio år.

Baserat på specificerade investeringsbelopp bedöms den genomsnittliga årliga påverkan på statsbudgetens investeringsbudget under 10 år vara 75,5 miljarder kronor. Eftersom det kommer ta tid att etablera investeringsbanken och genomföra nya infrastruktursatsningar görs bedömningen att investeringsbudgeten bör öka till 20 miljarder år 1, 30 miljarder år 2 och 50 miljarder år 3. Därefter kommer investeringsbudgeten öka i takt med efterfrågan. För att etablera själva investeringsbanken har 200 miljoner kronor avsatts ur investeringsbudgeten år 1, 500 miljoner kronor år 2 och 250 miljoner kronor år 3. På sikt förväntas investeringsbanken bli inkomstbringande.

²⁶Naturvårdsverket (2019) Begränsad klimatpåverkan– underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019, Rapport 6859, januari; Klimatpolitiska rådet (2019) Klimatpolitiska rådets rapport 2019 (pdf), och (2020) Klimatpolitiska rådets rapport 2020 (pdf); Anderson, K. et al (2020) A factor of two: how the mitigation plans of ‘climate progressive’ nations fall far short of Paris-compliant pathways, Climate Policy, 28 maj.

²⁷För mer information om hur en sådan struktur kan se ut, se sid 416 i Att främja gröna obligationer SOU 2017:115.