4.2 Förstärkning av kommunernas och regionernas ekonomi
Förslag: För att säkra förutsättningarna att leverera välfärd och service till samtliga kommuner och regioner i Sverige tillförs 30 miljarder kronor år 1 och 35 miljarder fr.o.m. år 2 till det i det kommunala utjämningssystemet. Tillskotten villkoras så de inte används för att sänka skatter i kommuner med redan låg skatt.
Utöver tillskotten stärks kommuner och regioner genom ökade skatteintäkter på 54 miljarder fr.o.m år 1 tack vare Reformisternas övriga satsningar och reformer samt ökande tillskott på omkring 2,5 miljarder per år tack vare indexerade statsbidrag.
Många kommuner och regioner befann sig i en krisliknande situation redan innan covid-19 började spridas i landet. Coronapandemin har på flera sätt komplicerat läget ytterligare. Skatteintäkterna har dämpats och regionerna har stora merkostnader för hälso- och sjukvården parallellt med fall i intäkter inom kollektivtrafik och tandvård. Regeringen har lovat att täcka merkostnader för vård och omsorg kopplad till pandemin och tillfört ytterligare statsbidrag till kommunerna. Enligt Sveriges Kommuner & Regioner (SKR) behövdes redan före coronakrisen 26 miljarder tillföras till kommunerna 2021 och 38 miljarder 2022 för att kunna upprätthålla välfärden.25
Förutom skillnaderna i kvalitet är även skillnaderna i nivån på kommunala och regionala skatter orimligt stora. Skillnader i kommunalskatt bör enbart reflektera skillnader i service, effektivitet och avgiftsnivå. Så är inte fallet idag.
Sverige består av 290 kommuner och 21 regioner där förutsättningar att leverera välfärd och service varierar kraftigt. Det finns stora skillnader vad gäller allt från demografi och geografi till skattekraft. Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner att tillhandahålla välfärdstjänster.
Idag betalar en arbetstagare i Solna och Österåker drygt 17 % kommunalskatt jämfört med nästan 24 % i Dorotea och Munkedal. Reformisterna menar att konkreta politiska förslag behöver tas fram och genomföras för utjämning av de systematiska skillnaderna mellan skattesatserna i landets kommuner och regioner. Stora tillskott till det kommunala utjämningssystemet bidrar till att de kommuner som har högst kommunalskatt kan sänka denna. Det är ett viktigt steg mot kommunpolitisk rättvisa. Vid sidan om denna önskade effekt för högskattekommuner ställs krav på tillskotten så att pengarna annars når ut i välfärdens verksamheter. Det är avgörande för att säkra att Reformisternas kommunsatsning inte leder till ytterligare skattesänkningar i lågskattekommuner.
Förutom den föreslagna ökningen av statens inbetalningar i det kommunala utjämningssystemet i denna Reformbudget kommer även höjningen av pensioner, försörjningsstöd, tak och golv i a-kassa, aktivitets- och sjukersättning samt effekten av att det förhöjda grundavdraget ersätts med Reformisternas rättviseavdrag dessutom att leda till högre skatteintäkter för kommunsektorn. Dessa intäkter förväntas tack vare deras fördelningspolitiska struktur ha en utjämnande effekt på kommunernas skatteinkomster.
Reformisterna föreslår att tillföra utjämningssystemet mellan kommuner och regioner 30 miljarder kronor år 1 och 35 miljarder fr.o.m år 2. Dessa tillskott sker utöver de tillskott som redan aviserats i Budgetpropositionen för 2021 samt av regeringen tidigare under 2020. Utöver detta innebär Reformisternas föreslagna statsbidragsindexering tillskott som ökar med omkring 2,5 miljarder per år och de reformer Reformisterna föreslår ökade skatteintäkter för kommunerna och regionerna på ca 54 miljarder kronor fr.om. år 1.
25Sveriges Kommuner och Landsting (2019) Ekonomirapporten, maj.