Under lång tid har studentorganisationer påvisat att studenters ekonomi varit så pass ansträngd att studiemedlet inte räcker till för att täcka en heltidsstudents månatliga kostnader.⁴³ Ökade incitament för studenter att arbeta extra vid sidan av studier normerar sysselsättning på mer än heltid och hämmar genomströmningen i systemet för högre utbildning. Vidare har såväl Folkhälsomyndigheten⁴⁴ som studentorganisationer⁴⁵ varnat för en kraftigt ökad psykisk ohälsa bland studenter, där stress över ansträngd ekonomi uppges vara en viktig orsak.

Reformisterna anser att studiestödssystemet behöver anpassas för att stärka studerandes ekonomiska situation och verka mer ändamålsenligt som instrument för breddad rekrytering till högre utbildning.

Som grundprincip för studiestödssystemet tas steg mot att studiemedlet ska utgöras av lika stora delar lån och bidrag. Strukturomvandlingen som följer av ett mer kunskapsintensivt arbetsliv, att hålla nere hushållens skuldsättning samt jämlikhetsaspekten av en bred rekrytering till högre studier är viktiga samhällsintressen. Det är därför rimligt att ta steg mot ett system där staten bär hälften av individens kostnader för högre studier.

För att stärka de ekonomiska marginalerna för studerande införs en nettohöjning av studiemedlet för studerande på gymnasium och högskola motsvarande 350 kronor i månaden. Den totala kostnaden för reformen beräknas till 2.2 miljarder kronor fr.o.m. år 1.



⁴³Sveriges Förenade Studentkårer (2020) Rapportsläpp: Studenters ekonomi – sedan coronapandemin och ur ett längre perspektiv.
⁴⁴Folkhälsomyndigheten (2018) Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas.
⁴⁵SACO: Studentråd (2018) Psykisk ohälsa ökar kraftigt bland studenter.