Försäkringskassans regleringsbrev för 2015 införde ett siffersatt mål för sjukpenningtalet. Försäkringskassan svarade på detta genom att genomdriva hårdare krav vid bedömningarna av sjukpenning, inte minst vad gäller prövningar efter 180 dagars sjukskrivning. Flera rapporter från Inspektionen för Socialförsäkringen och Riksrevisionen har visat att många bedömningar som har gjorts sedan dess inte är tillförlitliga och att personer som behövt och haft rätt till ersättning inte har beviljats stöd, med stort mänskligt lidande som följd.³⁶

Under lång tid gick sjukförsäkringssystemet med överskott vilket bland annat föranledde att regeringen 2019 sänkte sjukförsäkringsavgiften i utbyte mot höjd allmän löneavgift. Detta med syfte att hålla de samlade arbetsgivaravgifterna konstanta. I praktiken innebar förändringarna att många betalat in avgifter för en försäkring de efter 2015 års ökning av avslag aldrig fick del av. Istället bidrog deras premier till statliga överskott och avbetalningar på statsskulden under dessa år. Det finns därför starka argument för att ge dem som sedan 2015 nekats ersättning på rättsosäkra grunder rätt att omprövas av Försäkringskassan enligt nytt regelverk och få retroaktiv kompensation. En dylik omprövning ska givetvis kombineras med en permanent förändring av reglerna.

Vid utgången av 2019 beräknas amnestin beröra upp till 175 000 fall inom sjukpenningen, ca 63 000 fall inom sjukersättning och 16 000 fall inom aktivitetsersättning.³⁷ Amnesti skall begäras av den enskilde och skall medges när antingen tolkning av prövning mot ”normalt förekommande arbete”, krav på läkarintygs beskrivningar av nedsatt arbetsförmåga eller krav på ”objektiva fynd” har angetts av Försäkringskassan eller domstol som motiv för avslag. Ansökningar om amnesti skall göras under 2020. Vår bedömning är att 54 000 individer kan komma att inkluderas i amnestin och att den totala statsfinansiella kostnaden uppgår till 10,8 miljarder kronor år 1, varav 300 miljoner är Försäkringskassans administrationskostnad. År 2 budgeteras 5 miljarder för att ta höjd för eftersläpningar i bedömning och resterande stadigvarande sjukskrivningar. Långsiktigt uppskattas förändringen av avslagsreglerna kosta 800 miljoner kronor per år.³⁸ När detta läggs på kostnaden beräknas den samlade kostnaden för förändringen uppgå till 11.6 miljarder år 1, 5,8 miljarder år 2 och 0,8 miljarder år 3.



³⁶ISF 2018:16, Förändrad styrning av och i Försäkringskassan; ISF 2018:17, Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar; Riksrevisionen 2018:9, Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa (RiR 2018:9).
³⁷Ungefärlig uppskattning utifrån Försäkringskassans årsredovisningar 2015-2019.
³⁸SOU 2019:2, Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum.