5.3 Gör fastighetsskatten progressiv

Förslag: Småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter beskattas med 0,75 % av taxeringsvärdet utan maxtak oavsett byggnadsår. Stämpelskatt och lagfartsavgift sänks så att de endast täcker administrationskostnader. Utöver detta införs ett fastighetsskatteavdrag på 3000 kronor, vilket gör skatteuttaget progressivt och innebär sänkt fastighetsskatt på över hälften av alla småhus i Sverige. Steg tas för att underlätta för fastighetsskattens löpande inbetalning via lönen eller pensionen. Dessa förslag beräknas samlat öka de statliga intäkterna med 6,7 miljarder kronor år ett, 6,9 miljarder år två och 7,1 miljarder år tre.

Inom EU sticker Sverige ut som ett av de länder med lägst inkomster från skatt på ägande av fastighetstillgångar. Det är ett resultat av att Sverige de senaste åren kraftigt frångått den västeuropeiska trenden med ökad fastighetsbeskattning. 2008 förändrades den statliga fastighetsskatten och bytte namn till kommunal fastighetsavgift. Namnet till trots utgör nuvarande fastighetsavgift en skatt på 0,3 % av fastighetens taxeringsvärde för bostadsrätter i flerbostadshus och 0,75 % för småhus. 

Den stora skillnaden mot före 2008 är att ett maxtak för skatten har införts, 1 459 kronor per år för bostadsrätter respektive 8 524 kronor per år för småhus år 2021. Detta maxtak gör nuvarande fastighetsskatt kraftigt regressiv: det skiljer endast några hundralappar mellan årsavgiften för ett hus med taxeringsvärde omkring en miljon kronor i Hällefors och en villa värd 20 miljoner kronor på Djursholm. Nybyggda bostäder har också helt undantagits fastighetsskatt under en längre tid.

Reformisterna menar att ett progressivt uttag av fastighetsskatten skulle få flera positiva effekter. Förutsatt att bostadsutbudet ökar kan en fastighetsskatt mildra prisuppgångar och således dämpa den privata skuldökningstakten. Skatten är progressiv och till skillnad från finansiella tillgångar är fastigheter svåra att gömma. Denna analys delas av Finanspolitiska rådet samt flera expertorganisationer, forskare och ekonomer som föreslagit liknande förändringar.98 Fastighetsskatter kan även inbringa betydande mängder kapital till statskassan, vilket kan användas för välfärdssatsningar och transfereringar. 

Reformisternas förslag om ett avskaffande av maxtaket på dagens fastighetsskatt uppfyller flera av de punkter som Finanspolitiska rådet anser utgöra en önskvärd bostadsbeskattning.99 Bland annat avlägsnar den skillnaden i beskattning mellan nya och gamla bostäder och mellan bostadsrätter och småhus. Ytterligare en fördel är att Reformisternas fastighetsskatt minskar skatteklyftan mellan hyrda och ägda bostäder. Utöver ovanstående förändringar vill Reformisterna införa ett fastighetsskatteavdrag på 3000 kronor i syfte att göra reformen mer fördelningspolitiskt rättvis. Det innebär att skatten skulle sänkas för ett genomsnittshus i över 60 % av alla kommuner i Sverige och sammantaget för omkring hälften av alla Sveriges småhus jämfört med idag.100 Färre bostadsrätter berörs av sänkningen och fler får höjd skatt när skatteklyftan mellan småhus och bostadsrätter sluts.

Reformisterna vill också underlätta fastighetsskattens inbetalning för småhusägare genom att förbättra möjligheten att skatten betalas löpande via lönen, i likhet med källskatten för inkomster. För bostadsrättsägare betalas fastighetsskatten redan idag oftast löpande genom månadsavgiften till bostadsrättsföreningen. Fastighetsskatten för bostadsrättsägare utgår i detta förslag från det faktiska värdet på varje bostadsrätt, istället för från värdet på hela fastigheten som idag. Detta för att uppnå skatterättvisa mellan stora och små, högt och lågt värderade bostadsrätter i samma hus.

Förslaget är anpassat för att undvika ett alltför kraftigt prisfall på bostadsmarknaden och efterföljande makrofinansiell oro. Det kan efter närmare konsekvensbedömningar behöva fasas in över längre tid eller med kraftigare begränsningsregler och Reformisternas driftsbudget har tagit höjd för detta.

Reformisternas förslag på fastighetsskatt på 0,75 % av taxeringsvärdet för småhus, bostadsrätter och ägarfastigheter utan maxtak och oavsett byggnadsår skulle efter avräkningar för avskaffad stämpelskatt, dagens begränsningsregel och fastighetsskatteavdrag på 3000 kronor inbringa omkring 7 miljarder i skatteintäkter per år. Den absoluta merparten av dessa intäkter skulle komma från den rikare halvan av befolkningen.