5.2 Höjda och enhetliga kapitalinkomstskatter
Förslag: En harmonisering av skattesatserna för inkomst av kapital samt en höjning av kapitalbeskattningssatsen från 30 till 35 %. Förslaget beräknas höja statens inkomster med 10 miljarder kronor år ett, 18 miljarder kronor år två och 25 miljarder kronor från och med år tre.
De senaste 25 åren har hushållens kapitalinkomster ökat kraftigt: från några procent till omkring 15 % av hushållens totala disponibla inkomster 2016. Trots kapitalinkomsternas kraftiga ökning jämfört med andra inkomstslag har kapitalskatternas andel av skatteintäkterna varit relativt stabil. Kapitalinkomsterna dominerar bland de grupper som har absolut högst inkomster, vilket bidrar till den ökade ojämlikheten.
I en internationell jämförelse sticker Sverige ut som ett av de länder med snedast fördelning mellan skatt på arbete och skatt på kapital. Det senaste decenniet har förändringar i 3:12-reglerna dessutom förenklat för personer med hög inkomst att minska sina skatteinbetalningar genom att ta ut pengar som inkomst av kapital istället för arbete.
I 1991 års skattereform var ambitionen att olika typer av kapitalinkomster och förmögenheter skulle beskattas enhetligt och likformigt. Sedan dess har ambitionen om likformighet helt kommit av sig. Reformisterna bedömer därför att en harmonisering av kapitalskatterna är rimlig, kombinerat med en mindre höjning av kapitalskattesatsen till 35 %, för att öka jämlikheten i samhället, minska skillnaden i beskattning mellan arbete och kapital samt finansiera de reformer som behövs för att skapa ett rättvist och hållbart Sverige.
Figur 15. Fördelningen av tillgångar på ISK-konton i Sverige.96 Över hälften av Sveriges vuxna befolkning har inga pengar på ett ISK-konto och endast omkring två procent har över 1 miljon. Samtidigt innebär reglerna för ISK-konton en enorm skattesänkning på både kapitalvinster och utdelningar jämfört med dagens kapitalskatt på 30 %.
I förändringen ingår bland annat en skärpning av 3:12-reglerna, en höjning av den effektiva skattesatsen för ISK- och kapitalförsäkringskonton samt en takbegränsning för dessa konton på en miljon kronor där kapitalägande utöver taket får flyttas till vanligt kapitalkonto. Över treårsperioden sker en gradvis höjning av dessa och övriga nedsatta skattesatser. Fullt införd beräknas förändringen inbringa 25 miljarder kronor,97 med något lägre intäkter om 10 miljarder år ett och 18 miljarder år två, medan förändringen fasas in.
96 Riksdagens utredningstjänst (2020) RUT DnR 2020:1386
97 Finanspolitiska Rådet (2020) Ett enklare och effektivare skattesystem