Mervärdeskatten (momsen) är en av statens viktigaste inkomstkällor och är en i grunden väl fungerande form av beskattning. Den nedsatta momssats på livsmedel och restaurangverksamhet som idag råder saknar goda fördelningspolitiska argument. De som köper mest och dyrast mat och äter mest på restaurang tjänar mest på momsnedsättningen. Riksrevisionen konstaterade 2018 att den nedsatta momsen är ineffektiv fördelningspolitiskt. Detta eftersom det skulle gå att ta bort momsnedsättningarna och använda pengarna för att kompensera låginkomsthushåll och barnfamiljer mer än fullt ut för prishöjningarna.⁶¹ Även Jämlikhetskommissionen har ställt sig positiv till en förändring där höjd mat- och restaurangmoms växlas mot riktade satsningar på låginkomsthushåll och barnfamiljer.⁶²

Därför föreslår Reformisterna att ta bort den nedsatta momssatsen på livsmedel, restauranger och catering. Förändringen innebär att momsen på dessa produkter och tjänster höjs från 12 procent till 25 procent. Intäkterna från denna förändring beräknas landa på omkring 40 miljarder kronor årligen.⁶³ Dessa intäkter finansierar bland annat höjda pensioner, sänkt skatt för låginkomsttagare, förstärkta socialförsäkringssystem och barn- och studiebidrag. Den förändring av momsen som Reformisterna föreslår förutsätter en progressiv fördelningspolitisk profil just genom att kombineras med alla dessa satsningar. Det gör att låg- till medelinkomstgrupper kompenseras mer än fullt ut för kostnadshöjningar. Reformisterna säger därmed starkt och med emfas nej till momshöjningar om intäkterna används för bidrag och skattesänkningar för dem som tjänar mest i Sverige.



⁶¹Riksrevisionen (2018) Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet.
⁶²Jämlikhetskommissionen (2020) En gemensam angelägenhet Vol. 2.
⁶³iksdagens Utredningstjänst (2020) Dnr: 2020:1160.