5.3 Gör fastighetsskatten enhetlig och ta bort maxtaket

Förslag: Småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter beskattas med 0,75 procent av taxeringsvärdet utan maxtak oavsett byggnadsår. Stämpelskatt och lagfartsavgift sänks så att de endast täcker administrationskostnader. Utöver detta införs ett fastighetsskatteavdrag på 1000 kr och steg tas för att underlätta för fastighetsskattens löpande inbetalning via lönen. Dessa förslag beräknas samlat öka de statliga intäkterna med 15 miljarder kronor.

Inom EU sticker Sverige ut som ett av de länder med lägst inkomster från skatt på fastigheter. Det är ett resultat av att Sverige de senaste åren kraftigt frångått den västeuropeiska trenden av ökad fastighetsbeskattning. 2008 förändrades den statliga fastighetsskatten och bytte namn till kommunal fastighetsavgift. Trots namnet utgör nuvarande fastighetsavgift en skatt på 0,3 procent av fastighetens taxeringsvärde för bostadsrätter i flerbostadshus och 0,75 procent för småhus.

Den stora skillnaden mot före 2008 är att ett maxtak för skatten har införts, 1 429 kr per år för bostadsrätter respektive 8 349 kr per år för småhus år 2020. Detta maxtak gör nuvarande fastighetsskatt kraftigt regressiv: det skiljer endast några hundralappar mellan årsavgiften för ett hus med taxeringsvärde omkring en miljon kronor i Hällefors och en villa värd 20 miljoner kronor på Djursholm. Nybyggda bostäder har också helt undantagits fastighetsskatt under en längre tid.

Reformisterna menar att en återinförd marknadsbaserad fastighetsskatt skulle medföra flera positiva effekter. Förutsatt att bostadsutbudet ökar kan en fastighetsskatt mildra prisuppgångar och således dämpa den privata skuldökningstakten. Skatten är progressiv och till skillnad från finansiella tillgångar är fastigheter svåra att gömma. Denna analys delas av Finanspolitiska rådet samt flera expertorganisationer, forskare och ekonomer som föreslagit liknande förändringar.⁵⁷ ⁵⁸⁵⁹ Fastighetsskatter kan även inbringa betydande mängder kapital till statskassan som kan användas för välfärdssatsningar och transfereringar.

Reformisternas förslag på en fastighetsskatt uppfyller flera av de punkter som finanspolitiska rådet anser utgör en önskvärd bostadsbeskattning.⁶¹ Bland annat tar den bort skillnaden i beskattning mellan nya och gamla bostäder samt mellan bostadsrätter och småhus. Ytterligare en fördel är att Reformisternas fastighetsskatt minskar skatteklyftan mellan hyrda bostäder och ägda bostäder. Utöver ovanstående förändringar vill Reformisterna införa ett fastighetsskatteavdrag på 1000 kronor i syfte att göra reformen ännu mer fördelningspolitiskt rättvis. Det innebär att hushåll med lågt värderade småhus får sänkt fastighetsskatt jämfört med dagens läge.

Reformisterna vill också underlätta fastighetsskattens inbetalning för småhusägare genom att tydligare möjliggöra att skatten betalas löpande via lönen, liknande källskatten för inkomster. För bostadsrättsägare betalas fastighetsskatten oftast redan löpande genom månadsavgiften till bostadsrättsföreningen. Fastighetsskatten för bostadsrättsägare utgår i detta förslag från det faktiska värdet på varje bostadsrätt, istället för värdet på fastigheten som idag. Detta för att uppnå skatterättvisa mellan stora och små, högt och lågt värderade bostadsrätter i samma hus.

Förslaget är anpassat för att undvika ett alltför kraftigt prisfall på bostadsmarknaden och efterföljande makrofinansiell oro. Det kan efter närmare konsekvensbedömningar behöva fasas in över längre tid och Reformisternas driftsbudget har tagit höjd för detta.

Reformisternas förslag på fastighetsskatt på 0,75 procent av taxeringsvärdet för småhus, bostadsrätter och ägarfastigheter utan maxtak och oavsett byggnadsår skulle efter avräkningar för avskaffad stämpelskatt, begränsningsregel och avdrag inbringa omkring 15 miljarder i skatteintäkter per år. Huvuddelen skulle komma från den rikare halvan av bostadsägare.

⁵⁷Finanspolitiska Rådet (2019) Friare hyressättning och likformig bostadsbeskattning Hur påverkas hushållen?
⁵⁸Konjunkturrådet (2018) Kapitalbeskattningens förutsättningar.
⁵⁹ESO (2019) Skillnad på marginalen – en ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning.
⁶⁰Finanspolitiska Rådet (2019) Friare hyressättning och likformig bostadsbeskattning Hur påverkas hushållen?