5.7 Inför en klimatvärnskatt
Förslag: En klimatvärnskatt införs på höga inkomster. Klimatvärnskatten fasas in som ett tillägg från årsinkomster på 700 000 och gör att de med årsinkomster över 1 miljon kronor totalt betalar omkring två tredjedelar av en löneökning i inkomstskatt. Detta beräknas öka de statliga intäkterna med 6 miljarder kronor. Inkomsterna från skatten öronmärks för klimatsatsningar.
Värnskatter i olika former har funnits runt om i Europa för att finansiera försvarssatsningar. I Sverige infördes värnskatten på 90-talet som ett led i saneringen av de offentliga finanserna. Värnskatten avskaffades vid årskiftet 2019/2020. Idag finns ett starkt behov av att minska de ekonomiska klyftorna. Samtidigt står Sverige inför en klimatkris med ett akut behov av att minska utsläppen och finansiera introduktionen av ny, grön teknik.
Den översta inkomstdecilen i Sverige genererar genom sin konsumtion 3–5 gånger högre utsläpp per capita än den lägsta inkomstdecilen.70 En klimatvärnskatt hanterar därför flera problem på samma gång. Den bidrar till att dämpa utsläppen där utsläppen är som störst och följer därför logiken “förorenaren betalar”. Den tillgodoser också att de löpande kostnaderna för klimatomställningen inte läggs på dem som idag saknar ekonomiska marginaler. Slutligen bidrar den samtidigt till att minska de ekonomiska klyftorna.
Reformisternas klimatvärnskatt är utformad som ett skattetillägg som fasas in från inkomster över 700 000 per år för att bli som störst för inkomster över 1 miljon kronor om året. Tillägget gör att den totala inkomstskatten exklusive arbetsgivaravgift på en löneökning över årsinkomster på 1 miljon maximalt uppgår till två tredjedelar av löneökningen. Den totala inkomstskatten uppgår dock inte till 50 procent av inkomsten förrän vid inkomster över 1,6 miljoner kronor om året.
Klimatvärnskatten förväntas inbringa 6 miljarder kronor. Intäkterna öronmärks tillsammans med intäkter från grön arvs- och gåvoskatt, flygmilsskatt, samt utfasning av klimatskadliga subventioner för löpande klimatsatsningar under avsnittet En svensk grön ny giv.
70Andersson D. et al (2014) Low-carbon lifestyles and subjective well-being: An analysis of Swedish households, Ecological Economics, 102, 75-82; Nilsson A. et al (2013) Consumption-Based Carbon Accounting of Swedish and Stockholm Households, KTH; samt Ivanova, D. och Wood, R. (2020) The unequal distribution of household carbon footprints in Europe and its link to sustainability, Global Sustainability, 3, e18.