5.5 Ränteavdraget fasas ut och RUT och ROT-avdragen avskaffas
Förslag: För att se till att använda skattepengar där de gör mest nytta fasas ränteavdraget ut på 10 år och RUT-avdraget och ROT-avdraget avskaffas. Avskaffandet av RUT och ROT förväntas förstärka statens intäkter med 17 miljarder år 1 och 18 miljarder år 2 och 3. Utfasningen av ränteavdraget förväntas förstärka statskassan med 2 miljarder år 1, 4 miljarder år 2 och 6 miljarder år 3.
Många av dagens skatteavdrag för arbetsinkomster skapar ovälkomna sido- och inlåsningseffekter och underminerar progressiviteten i skattesystemet. Ett exempel är ränteavdraget som subventionerar olika typer av räntekostnader för privatpersoner, inte minst bolån. Ränteavdraget ger mest till dem med högst inkomster eftersom dessa erhåller de största lånen. Skattebetalaren i hyresrätt, ofta med mindre ekonomiska resurser, hjälper därigenom till att subventionera bostadsägarens boendekostnader. Utöver denna ojämlika fördelning bidrar ränteavdraget till att öka bostadspriser och hushållsskulder. Detta har fått Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Internationella Valutafonden (IMF), Bank of International Settlements (BIS) och EU-kommissionen att uppmana Sverige att trappa av ränteavdragen.
Avdraget för hushållsnära tjänster (RUT) och avdraget för reparation, underhåll, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) är av en liknande anledning orienterade mot den halva av befolkningen med högst inkomster. Hushållen i den tiondel som tjänar mest fick i genomsnitt nästan 21 000 kronor i ROT-, RUT- och ränteavdrag 2016 medan hushållen hos de 20 % som tjänar minst fick mindre än 2 000 kronor.64
Riksrevisionen, Tillväxtanalys och professor Johanna Rickne har visat att RUT-avdraget inte är självfinansierat genom ökade skatteintäkter, något som påståtts av vissa, och inte heller träffsäkert som arbetsmarknadsåtgärd eller integrationsåtgärd.65 Dessutom ökar det ojämlikheten. Riksrevisionen skriver att 40 procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Flera forskare varnar också för att rutavdraget på sikt undergräver offentligt finansierad välfärd fördelad efter behov.66
I mitten på 2020 konstaterade Jämlikhetskommissionen att argumenten för att behålla ROT-avdraget är svaga.67 Det finns inte ett behov av ett allmänt permanent branschstöd till byggsektorn. ROT-avdraget får dessutom endast användas i ägt boende. Det är främst medel- och höginkomsttagare som gör avdrag och de går till projekt som inte ökar boytan. Att istället satsa resurser till nybyggnad av hyreslägenheter skulle både skapa jobb i byggsektorn och bidra till att lösa bostadskrisen.
RUT- och ROT-avdraget föreslås därför avskaffas från år 1 i denna Reformbudget. För att inte belasta hushåll med små marginaler och undvika makrofinansiell oro vill Reformisterna att ränteavdraget successivt fasas ut med fördelningspolitisk hänsyn över 10 år och kompensationen i form av höjda barnbidrag och andra reformer som nämns i denna Reformbudget. Avskaffandet av RUT och ROT förväntas förstärka statens intäkter med 17 miljarder år 1 och 18 miljarder år 2 och 3. Utfasningen av ränteavdraget förväntas förstärka statskassan med 2 miljarder år 1, 4 miljarder år 2 och 6 miljarder år 3.
64SCB (2018) Skillnaderna i inkomst fortsätter att öka.
65Tillväxtanalys (2020) Skattesubventioner riktade till branscher – vad ger de för sysselsättningseffekter? ; SNS (2019) SNS Analys nr 56. Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventionerade företag.
66Erlandsson, S., Storm, P., Stranz, A., Szebehely, M., & Trydegård, G.-B. (2013). ”Marketising trends in Swedish eldercare: competition, choice and calls for stricter regulation.” i G. Meagher, & M. Szebehely, Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences (pp. 23-85). Stockholm: Stockholm University. Department of Social Work ; Blomqvist, Paula (2016) NPM i välfärdsstaten: hotas universalismen? Statsvetenskaplig tidskrift 1/2016 ; Sirén, Sebastian (2019) Välfärdspolitik och jämlikhet Insikter från jämförande socialpolitisk forskning, LO.
67Jämlikhetskommissionen (2020) En gemensam angelägenhet.