5.1 Röd skatteväxling: jobbskatteavdragen ersätts med ett samlat rättviseavdrag för alla inkomsttagare

Förslag: För att göra skattesystemet mer progressivt och ta bort orättvisan i beskattning mellan olika inkomster tas dagens jobbskatteavdrag och avdrag med liknande verkan bort. De ersätts med ett samlat rättviseavdrag på 2550 kronor i månaden för alla med en inkomst upp till 30 000 kronor i månaden. Avdraget trappas sedan av för att nå noll vid månadsinkomster över 100 000 kr/månaden. Nettokostnaden efter avskaffade jobbskatteavdrag beräknas till 69,5 miljarder fr.o.m år 1 och förverkligar en rad satsningar på pensioner, socialförsäkringar och kommuner inom ramen för Reformisternas Reformprogram.

Budgetmässigt är jobbskatteavdragen den största kvarlevan från Alliansregeringen 2006-2014. Införda i sex steg sänker de varje år skatten med över 130 miljarder. Jobbskatteavdragen hade flera grundläggande problem redan vid införandet: de gav absolut mest pengar till dem som tjänade mest samtidigt som arbetslösa, sjuka och pensionärer helt uteslöts. Socialdemokratiskt ledda regeringar har sedan dess trappat av jobbskatteavdraget vid högre inkomster och infört motsvarande skattesänkningar för pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Avtrappning och breddning har dock inte löst jobbskatteavdragens grundläggande regressiva fördelning.

Istället för att bredda jobbskatteavdraget till sjuka och arbetslösa eller trappa av det tidigare, föreslår Reformisterna ett kraftfullt omtag. Detta genom att ta bort alla jobbskatteavdrag och avdrag med liknande verkan och ersätta dom med ett nytt rättvisare skatteavdrag: ett rättviseavdrag som gäller all inkomsttagare lika. Löntagare, sjuka, arbetslösa och pensionärer. 

Reformisternas rättviseavdrag ger 2550 kronor i skatteavdrag varje månad till alla med en månadslön under 30 000 kronor. Därefter trappas avdraget långsamt av. Det innebär att alla som idag tjänar under 30 000 kronor i månaden får en inkomstskattesänkning. De med månadsinkomst på omkring 40 000 får en inkomstskattehöjning på omkring 400 kronor i månaden. Skattehöjningen av förändringen motsvarar som mest omkring 1150 kronor i månaden och gäller först vid inkomster omkring 100 000 kronor i månaden.

Rättviseavdraget bidrar till att lösa ett antal problem i Sverige. För sjuka och arbetslösa löser den två orättvisor. Först tar den bort straffskatten på socialförsäkringarna så att dessa inte får mindre än de utlovade 80% av lönen. För det andra stärker avdraget kraftigt ekonomin för dem som tjänar som minst. För pensionärer, och särskilt Sveriges många fattigpensionärer, representerar avdraget ett välbehövligt inkomsttillskott. Samtidigt kompenserar avdraget många låginkomsttagare rikligt för momshöjningen i denna Reformbudget. Avdraget har också en mycket gynnsam fördelningsprofil där hälften av Sveriges inkomsttagare och löntagare får sänkt skatt medan den översta hälften är med och finansierar förändringen. 

Eftersom förändringen gynnar majoriteten av svenskarna kostar den också mer än jobbskatteavdragen. Samtidigt uppnår avdraget flera av de förändringar som drivs i Reformprogrammet, såsom höjda socialförsäkringsersättningar och pensioner. Skatteförändringen kan därför beskrivas som en röd skatteväxling. Höjd skatt för dem som tjänar mest, mer pengar i handen för den majoritet med lägst inkomster i landet. Samtidigt har vi stora välfärdsbehov i Sverige och även med rättviseavdraget inräknat ökar skattekvoten i Sverige som en effekt av Reformisternas samlade skatteförändringar.

Eftersom rättviseavdraget även ersätter det förhöjda grundavdraget för pensionärer över 65 är även kommunerna och regionerna stora vinnare på förändringen. Effekten av detta redovisas som ett led i Reformisternas satsning på kommunernas och regionernas ekonomi.