4.23 Avskrivning av studielån i glesbygd

Förslag: För att öka attraktiviteten att bosätta sig och bo kvar på landsbygd införs ett system där studieskulder successivt skrivs av för boende i glesbygdskommuner. Skulden skrivs av med 10 % årligen med ett maximalt årsbelopp om 30 000 kronor. Kostnaden för detta beräknas till 0,3 miljarder kronor från och med år ett.

En ökad befolkningskoncentration till landets större tätorter är ett strukturellt problem för Sverige. En konsekvens blir att glesbygdskommuner får stora svårigheter att klara av kompetensförsörjningen inom välfärden. På motsvarande sätt innebär urbaniseringen att arbetsmarknaden på gles- och landsbygd blir lidande samtidigt som städerna upplever ett starkt tryck på bostäder och kollektivtrafik. Viktig och grundläggande samhällsservice uteblir eller brister för stora delar av befolkningen. Folkhälsoutmaningar om ofrivillig ensamhet och annan psykisk ohälsa kan kopplas till samma utveckling. Vidare förstärker den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning alla dessa effekter. Flera statliga utredningar har identifierat ett reformerat studiestödssystem som en viktig pusselbit för att ändra på detta.92

För att öka attraktiviteten i att bosätta sig och bo kvar i glesbebodda kommuner skrivs studielån för bofasta invånare ned med 10 % årligen, upp till ett maximalt årsbelopp om 30 000 kronor. Berörda kommuner är de 23 glesbygdskommuner som Landsbygdskommissionen identifierat som särskilt utmanade av den demografiska utvecklingen. För att omfattas av nedskrivningsrätten krävs att personen är folkbokförd och bosatt i kommunen och har avlagt en examen. Kostnaden för detta beräknas till ca 0,3 miljarder kronor från och med år ett.