4.12 Sjukpenningsamnesti

Förslag: För att genomföra en sjukpenningsamnesti för dem som drabbats av de förändringar som infördes i och med Försäkringskassans regleringsbrev 2015 samt långsiktigt säkra rättssäkra regelverk och bedömningar avsätts 11,6 miljarder kronor år ett och 5,8 miljarder år två och 0,8 miljarder från och med år tre.


Försäkringskassans regleringsbrev för 2015 införde ett siffersatt mål för sjukpenningtalet. Försäkringskassan svarade på detta genom att genomdriva hårdare krav vid bedömningarna av sjukpenning, inte minst vad gäller prövningar efter 180 dagars sjukskrivning. Flera rapporter från Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen har visat att många bedömningar som gjorts sedan dess inte är tillförlitliga och att personer som behövt och haft rätt till ersättning inte har beviljats stöd, med stort mänskligt lidande som följd.74

Under lång tid gick sjukförsäkringssystemet med överskott, vilket bland annat föranledde att regeringen 2019 sänkte sjukförsäkringsavgiften i utbyte mot höjd allmän löneavgift. Detta med syfte att hålla de samlade arbetsgivaravgifterna konstanta. I praktiken innebar förändringarna att många betalat in avgifter för en försäkring de efter 2015 års ökning av avslag aldrig fick del av. Istället bidrog deras premier till statliga överskott och avbetalningar på statsskulden under dessa år. Det finns därför starka argument för att ge dem som sedan 2015 nekats ersättning på rättsosäkra grunder rätt att omprövas av Försäkringskassan enligt nytt regelverk och få retroaktiv kompensation. En dylik omprövning ska givetvis kombineras med en permanent förändring av reglerna.

Amnesti ska begäras av den enskilde och ska medges när tolkning av prövning mot ”normalt förekommande arbete”, krav på läkarintyg på nedsatt arbetsförmåga eller krav på ”objektiva fynd” har angetts av Försäkringskassan eller domstol som motiv för avslag. Vår bedömning är att den totala statsfinansiella kostnaden uppgår till 13 miljarder kronor år ett, varav 300 miljoner är Försäkringskassans administrationskostnad. År två budgeteras 5 miljarder för att ta höjd för eftersläpningar i bedömning och resterande stadigvarande sjukskrivningar. Långsiktigt uppskattas förändringen av avslagsreglerna kosta 800 miljoner kronor per år.75 När detta läggs till beräknas den samlade kostnaden för förändringen uppgå till 11.6 miljarder år ett, 5,8 miljarder år två och 0,8 miljarder år tre.


74 ISF 2018:16, Förändrad styrning av och i Försäkringskassan; ISF 2018:17, Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar; Riksrevisionen 2018:9, Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa (RiR 2018:9)

75 SOU 2019:2, Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum