4.20 Tre välfärdsmyndigheter inrättas för att stärka välfärdens ändamålsuppfyllelse och lagefterlevnad

Förslag: För att ta steg mot en ny socialdemokratisk välfärdsmodell upprättas tre nya välfärdsmyndigheter. En grundlagsskyddad Myndighet för välfärdsrevision för att forska om välfärdens ändamålsuppfyllelse, en förvaltningsmyndighet i form av en välfärdsombudsman med uppgift att övervaka efterlevnaden av välfärdslagarna och en förvaltningshögskola med inriktning på ledning och styrning av välfärden inom både offentlig och idéburen verksamhet. Kostnaden bedöms uppgå till 0,5 miljarder år ett och 1,1 miljarder från och med år två.



Granskande myndigheter i välfärden, exempelvis Inspektionen för vård och omsorg och Skolinspektionen, gör idag ett omfattande arbete för att höja kvaliteten och komma till rätta med missförhållanden inom välfärdens olika delar. Medierna gör därtill punktinsatser genom att uppmärksamma problem. Det saknas dock en funktion som analyserar välfärdens utveckling utifrån ett medborgarperspektiv, med en helhetssyn på de olika verksamheternas möjlighet att tillförsäkra alla medborgare välfärd i enlighet med välfärdslagarnas intentioner. 

För att höja kvaliteten och balansera makten inom välfärden inrättas en Välfärdsrevision vid sidan av den grundlagsskyddade riksdagsmyndigheten Riksrevisionen. Välfärdsrevisionen ska fungera som en fristående forskningsmyndighet. Där Riksrevisionen redan idag granskar staten ska Välfärdsrevisionen granska välfärden utifrån ändamålsparagraferna i välfärdslagstiftningarna. 

Därutöver föreslås inrättandet av en välfärdsombudsman med uppgift att tillse efterlevnaden av välfärdslagarna, som ett led i att stärka styrningen mot lagen och välfärdens ändamål. Sverige har en lång ombudsmannatradition där förvaltningsmyndigheter har till uppgift att tillse lagars efterlevnad. Jämställdhetsombudsmannen inrättades 1980 med uppgift att övervaka efterlevnaden av den dåvarande jämställdhetslagen, och Diskrimineringsombudsmannen inrättades 2009 för att tillse att diskrimineringslagen följs. Det här är en beprövad förvaltningspolitisk metod som använts för att stärka medborgarnas möjligheter att åberopa sina lagfästa rättigheter. Välfärdsombudsmannens uppdrag är att på ett direkt sätt stötta medborgarna och säkerställa att de får sina rättigheter tillgodosedda, och har därmed en kompletterande funktion till den föreslagna Välfärdsrevisionen. 

Sverige har också behov av att inrätta en stark utbildning på universitetsnivå som kan tillhandahålla såväl lokala som nationella myndigheter med handläggare och tjänstepersoner med breda kunskaper om förvaltning och med ett tydligt offentligt etos. Denna utbildningsinriktning bör stärkas och dess inriktning klargöras. En förvaltningshögskola i världsklass inrättas och utgör bas för forskning om offentlig förvaltning och för utbildning av nya forskare på området. Ledning och styrning av välfärden inom idéburen såväl som offentlig verksamhet har stor plats i utbildningen. En förvaltningshögskola utgör också bas för forskning om offentlig förvaltning och för utbildning av nya forskare på området.

Fullt genomförda beräknas de samlade kostnaderna för inrättandet av de tre välfärdsmyndigheterna uppgå till 0,5 miljarder år ett och 1,1 miljarder från och med år två.86


86 Uppskattning utifrån kostnaden för Riksrevisionen, Handelshögskolan och diskrimineringsombudsmannen.