4.2 Förstärkning av kommunernas och regionernas ekonomi

Förslag: För att säkra förutsättningarna att leverera välfärd och service till samtliga kommuner och regioner i Sverige tillförs 33 miljarder kronor år ett och 35 miljarder fr.o.m. år två till det kommunala utjämningssystemet. Tillskotten villkoras så de inte används för att sänka skatter i kommuner med redan låg skatt.

Utöver tillskotten stärks kommuner och regioner genom ökade skatteintäkter på över 50 miljarder fr.o.m år ett tack vare Reformisternas övriga satsningar och reformer samt ökande tillskott på omkring 2,5 miljarder per år tack vare indexerade statsbidrag.

Många kommuner och regioner befann sig i en krisliknande situation redan innan covid-19 började spridas i landet. Coronapandemin har på flera sätt komplicerat läget ytterligare. Skatteintäkterna har dämpats och regionerna har stora merkostnader för hälso- och sjukvården parallellt med fall i intäkter inom kollektivtrafik och tandvård. Regeringen sköt till extra statsbidrag för att täcka merkostnader för vård och omsorg kopplad till pandemin och har utöver det tillfört ytterligare statsbidrag till kommunerna. Det kortsiktiga tillskottet har dock inte letat sig ut i verksamheten utan ledde istället till stora tillfälliga budgetöverskott i kommuner och regioner under 2020.49 Det visar på behovet av långsiktiga tillskott för en långsiktig stärkning av välfärdens kapacitet och beredskap. Enligt Sveriges kommuner regioner (SKR) behövdes redan före coronakrisen 26 miljarder tillföras till kommunerna 2021 och 38 miljarder 2022 för att kunna upprätthålla välfärden på dagens nivå.50

Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner att tillhandahålla välfärdstjänster. Skillnader i kommunalskatt bör därför enbart reflektera skillnader i service, effektivitet och avgiftsnivå. Så är inte fallet idag, utan skillnaderna i nivån på kommunala och regionala skatter är orimligt stora. Idag betalar en arbetstagare i Solna och Österåker drygt 17 % kommunalskatt jämfört med nästan 24 % i Dorotea och Munkedal. Reformisterna menar att konkreta politiska förslag behöver tas fram och genomföras för utjämning av de systematiska skillnaderna mellan skattesatserna i landets kommuner och regioner. 

Stora tillskott till det kommunala utjämningssystemet bidrar till att de kommuner som har högst kommunalskatt kan sänka denna. Det är ett viktigt steg mot kommunpolitisk rättvisa. Vid sidan om denna önskade effekt för högskattekommuner ställs krav på tillskotten så att pengarna når ut i välfärdens verksamheter. Det är avgörande för att säkra att Reformisternas kommunsatsning inte leder till ytterligare skattesänkningar i lågskattekommuner.

Förutom den föreslagna ökningen av statens inbetalningar i det kommunala utjämningssystemet i denna Reformbudget kommer även höjningen av pensioner, försörjningsstöd, tak och golv i a-kassa, aktivitets- och sjukersättning samt effekten av att det förhöjda grundavdraget ersätts med Reformisternas rättviseavdrag, dessutom att leda till högre skatteintäkter för kommunsektorn. Dessa intäkter förväntas tack vare sin fördelningspolitiska struktur ha en utjämnande effekt på kommunernas skatteinkomster.

Reformisterna föreslår att tillföra utjämningssystemet mellan kommuner och regioner 33 miljarder kronor år ett och 35 miljarder från och med år två. Dessa tillskott sker utöver de tillskott som gjorts av regeringen under 2020 och 2021. Utöver detta innebär Reformisternas föreslagna statsbidragsindexering tillskott som ökar med omkring 2,5 miljarder per år, och Reformisternas pensionslyft, skattereform och förstärkning av socialförsäkringarna ger ökade skatteintäkter för kommunerna och regionerna på ca 51 miljarder kronor från och med år ett.