4.8 Indexering av statsbidrag till kommuner, ersättningar inom socialförsäkringssystemen och punktskatter
Förslag: Varje år sker en automatisk nedskärning när löner stiger och priser höjs, medan belopp i statsbidrag till kommuner och regioner, socialförsäkringssystem och punktskatter hålls konstanta. För att ändra detta föreslår Reformisterna en indexering av dessa belopp. Indexeringen beräknas kosta 2,7 miljarder år ett, 5,7 miljarder år två och 9,4 miljarder år tre.
De flesta viktiga poster i statsbudgeten räknas automatiskt upp när ekonomin växer. Detta gäller både utgifter och inkomster. Skatter på konsumtion, inkomster och kapital växer allteftersom priser, löner och tillgångsvärden ökar, samtidigt som bidrag, avdrag och ersättningar i socialförsäkringssystemet oftast är knutna till det som kallas prisbasbelopp, ett index som är kopplat till den ekonomiska utvecklingen och som räknas upp varje år.
En rad viktiga poster följer dock inte med den ekonomiska utvecklingen utan är satta till en fast siffra i kronor och ören utan uppräkning. Statsbidragen till kommuner och regioner räknas inte upp varje år för att motsvara löneökningarna, inte heller golvet och taket för a-kassa och barnbidrag. Vissa skatter, som trängselskatter och punktskatter på alkohol och plast, urholkas också varje år.
Effekterna av detta blir en automatisk nedskärning som bidrar till att skapa det som ofta kallas “reformutrymme”. Det har gjort det möjligt för politiken att presentera satsningar på individer eller kommuner utan att dessa faktiskt får en förstärkt köpkraft. Detta system är ovanligt sett till jämförbara EU-länder eller våra närmaste nordiska grannar.
Reformisterna anser att detta system är både orättfärdigt och ineffektivt. Det konstanta nedskärningshotet försvårar för kommuner och regioner att långsiktigt planera sin verksamhet samtidigt som dessa gömda nedskärningar och ihåliga “satsningar” undergräver förtroendet för politiken. Därför föreslås en indexering av icke-indexerade statsbidrag, av belopp i socialförsäkringssystem och av punktskatter. Sammanlagt beräknas detta kosta 2,7 miljarder år ett, 5,7 miljarder år två och 9,4 miljarder år tre.
Indexeringar | År 1 | År 2 | År 3 |
Kostnader | |||
Tak och golv i A-kassa (KPI) | 0,2 | 0,5 | 0,9 |
Grundnivån och lägstaersättningen i föräldrapenningen (KPI) | 0,0 | 0,1 | 0,2 |
Barnbidraget (KPI) | 0,4 | 0,9 | 1,5 |
De generella statsbidragen (PKV & LPIK) | 2,4 | 4,8 | 7,8 |
Intäkter | |||
Punktskatter på alkohol och plast, trängselskatter (KPI) | 0,3 | 0,6 | 1,0 |
Total kostnad | 2,7 | 5,7 | 9,4 |