4.3​ En statlig investeringsbank och ökad upplåning för infrastruktur genom Riksgälden

Förslag: För att etablera en statlig investeringsbank för finansiering av grön omställning, nyindustrialisering och nybyggnation avsätts 0,2 miljarder kronor år ett och två samt 0,25 miljarder kronor år tre ur investeringsbudgeten. För att kapitalisera investeringsbanken och öka statliga investeringar avsätts sammanlagt omkring 20 miljarder kronor år ett, 30 miljarder år två och 50 miljarder år tre ur investeringsbudgeten.

Sverige har i grund och botten goda förutsättningar att klara en grön omställning. Vi är ett rikt land med stort tekniskt kunnande och omfattande förnybara energiresurser. De stora utmaningarna handlar bland annat om att ställa om transportsektor och industri. Det största problemet är att omställningstakten är för låg. Dagens politik är otillräcklig för att uppfylla nuvarande klimatmål, och klimatmålen i sig är tyvärr otillräckliga för att uppfylla Parisavtalets mål – problem som på senare år belysts i en rad studier och myndighetsrapporter.52

För att driva på omställningen föreslår Reformisterna därför En grön ny giv för Sverige – ett reformpaket för en rättvis grön omställning, i linje med Parisavtalets mål och med sikte på nettonollutsläpp år 2035.53

En bärande del av reformpaketet utgörs av en statlig investeringsbank efter Europeiska investeringsbankens (EIB) och den tyska federala investeringsbanken Kreditanstalt für Wiederaufbaus (KFW) modell. EIB har utvecklat lån och garantier som enligt statsstödsreglerna är godkända för bruk i Sverige. En statlig investeringsbank kan till exempel utformas enligt en fond-i-fond-struktur, vilket gör det möjligt för institutionella investerare som pensionsfonder att investera i projekt.54 Förslaget ligger också i linje med rekommendationer från EU och OECD. 

Investeringsbankens främsta syfte är att mobilisera privat kapital och tillgodose aktörer med billigt och tålmodigt kapital. Investeringsbanken får kapital från staten som används som säkerhet för lån på den internationella kapitalmarknaden. I nedanstående förslag beräknas bankens hävstångseffekt till tio. Det betyder att banken får låna upp tio kronor för varje krona i säkerhet (det vill säga, för varje krona i eget kapital) som sedan lånas vidare till förmånliga villkor.

I tabell 2 och 3 presenteras bedömda investeringsbelopp och lämplighet för finansiering via investeringsbank respektive statlig upplåning genom Riksgälden. I dessa bedömningar ingår både investeringar för att möta behovet av en grön omställning och för att ta krafttag mot bostadsbristen. Det gör att beloppen ligger något högre än de som föreslås i Reformisternas rapport om en grön ny giv för Sverige.55 Specificerade investeringsbelopp gäller utöver Budgetpropositionen för 2021 och redan fastställda infrastruktur- och finansieringsplaner.

Det specificerade investeringsbeloppet över tre år är totalt 536 miljarder kronor. Under denna tidsperiod har 235,5 av 536 miljarder kronor kategoriserats till investering i grön omställning, 44 % av det totalt utlånade kapitalet. Resterande investeringar går till byggandet av bostäder. 

Det är viktigt att påpeka att det specificerade investeringsbeloppet inte motsvarar direkta statliga investeringar utan syftar till totala summor som mobiliseras till investeringar. En lägre totalsumma kommer därigenom att belasta statsbudgeten. Över tre år belastas statsbudgeten med 101,2 miljarder kronor och över tio år med 704 miljarder. Skillnaden mellan det belopp som mobiliseras och det belopp som faktiskt belastar statsbudgeten förklaras av investeringsbankens hävstångseffekt. När investeringsbankens grundkapital används som säkerhet för att möjliggöra långsiktiga och billiga lån blir det attraktivt för privata investerare, inte minst pensionsbolag, att investera.

Eftersom uppskattningar saknas för lämpliga investeringsbelopp för flera omställningsrelaterade investeringar över en tioårsperiod är det inte möjligt att beräkna deras andel av totala belopp. Det totala investeringsbehovet, när samtliga sektorer specificerats, är förmodligen i storleksordningen 4 500 miljarder på tio år. 

Baserat på specificerade investeringsbelopp bedöms den genomsnittliga årliga påverkan på statsbudgetens investeringsbudget under tio år vara 70,4 miljarder kronor. Eftersom det kommer att ta tid att etablera investeringsbanken och genomföra nya infrastruktursatsningar görs bedömningen att investeringsbudgeten bör öka under budgetperioden från omkring 20 miljarder år ett till 30 miljarder år två och 50 miljarder år tre. Därefter kommer investeringsbudgeten att öka i takt med efterfrågan. För att etablera själva investeringsbanken har 200 miljoner kronor avsatts ur investeringsbudgeten år ett, 250 miljoner kronor år två och tre. På sikt förväntas investeringsbanken bli inkomstbringande.